Ny blogg

Det blev aldrig något mer inlägg efter adventsljusstaken.
Ljusstaken har plockats bort och plockats fram och bort igen sedan dess.

Men nu testar jag igen, med en ny blogg som finns här:

www.saradrien.com/sara

Adventsljusstake

Hur länge får man förresten ha sin elektriska adventsljusstake framme? Tjugondag knut ska julen ut, eller hur var det nu?

Jag köpte min elljusstake på mellandagsrean så jag har precis satt upp den. Installerat den höll jag på att skriva, men det var ju faktiskt bara att röja upp lite i fönstret och trycka i kontakten. Installation eller inte, jag vill i alla fall inte ta bort den redan.

Får jag ha kvar den hela mörka vintern? Eller blir jag någon sort traditionssyndare som grannarna tittar snett på då?

Jag tror jag syndar och behåller den åtminstone till februari. Kan ju alltid skylla på att jag har bott utomlands och inte vet bättre.

Advent
Till slut har vi jul, även här i mitt hus, hoppfallerallanla

Bonne année !

Bätrre sent än aldrig heter det ju.

Så gott nytt år och god fortsättning! Och tous mes meilleurs voeux pour l'année 2007 och massa bonheur och happiness och allt vad det heter.

nyår
På nyårsafton är det okej att se knäpp ut,
i alla fall när man blåser tuta.

Nytt år betyder förstås nytt liv och nya goda vanor. Jag har inte avgett några nyårslöften alls men det finns en hel del löften som jag förstås borde ha. Som till exempel:
- Gå upp tidigare på mornarna.
- Äta frukost varje dag.
- Komma tidigare till jobbet.
- Gå hem tidigare från jobbet.
- Motionera mera.
- Äta nyttigare.
- Aktivera mig mera.
- Blogga mera.
- Bestiga Mount Everest.

Ja och allt sådant där annat som jag ändå inte kan hålla. Lika bra att inget lova. I alla fall inte som nyårslöfte.

Hur gör man förresten för att komma upp i tid på morgonen? Jag är en riktig snoozer queen. Det är ju så skönt att få somna om. Och om. Och om. Och j**lar nu missar jag tåget... Jaja det kommer ju alltid ett senare tåg. Och ett senare...

Kanske borde börja det där nya livet imorgon trots allt. Men jag väntar nog lite med Mount Everest.

I ett regnigt Frankrike

Nu är jag tillbaka i Saint-Quentin. Upptäcker att jag har en hel del saker kvar här. Kläder i garderoben, balsam i badrummet, mina kryddor och matlagningsgrejer som han aldrig kommer att använda sig av i köket och en och annan elefant här och var. Mina saker är just nu utspridda på fyra olika ställen. Lite här, lite hos föräldrarna i Västerås, lite i lägenheten i Stockholm och rätt mycket i den uthyrda lägenheten i Göteborg. Jag vet fortfarande inte riktigt var jag ska bo. Vad som ska bli mitt hem. Men det kommer väl. Att fatta beslut om framtiden är kanske inte det jag är allra bäst på här i världen.

Saint-Quentin är sig i alla fall likt. På torget är det julmarknad med skridskobana precis som förra året.


julmarknad
Julmarknad på torget


I morse sov jag till klockan ett. Det var inte alls meningen. Kanske var jag trött. Men inte så trött. Jag har väl inte åkt hela vägen till Frankrike bara för att sova. 

I morgon är det nyårsafton. Då jag ska jag dricka champagne och äta lax.


Annandag jul

Jag skrev nyss ett blogginlägg. Det första på rätt länge. Jag skrev om julen, om lägenheten med utsikt över Västerbron som inte är min, om en resväska och om att prata franska på ett överfullt SJ-tåg mellan Västerås och Stockholm medan VSK vann över Örebro i den klassiska annandagsbandyn.

Sedan tryckte jag på fel knapp och allting försvann. Klantig. Som en ovan.

Och nu är klockan för mycket för att skriva något nytt. Annandagen har tagit slut. Precis som julen. För Elliott var det den allra första. För många av oss andra var det en i raden. Nu får vi vänta ett år till nästa. Jag ser fram emot det. Jag gillar julen.

Imorgon, eller idag beroende på hur man ser det, är det vardag igen. Med tunnelbana, Roslagsbana och jobb, jobb, jobb. Fransmannen åkte tillbaka till sitt land idag på eftermiddagen. Nästa helg är det min tur att ge mig ut i luften. Lågprisflygen är distansförhållandenas bästa vän och det var inte utan anledning jag fick en resväska i julklapp den här julen också.



Tomtefin Elliott brås på sin faster och läser den franska ordboken med stort intresse


Om tomheten

Det har ekat tomt härinne på bloggen rätt länge nu.

Jag tittar in ibland. Tänker att jag kanske borde skriva något. Men ju längre tiden går desto svårare blir det. Det är som med människor man tappar kontakten med. Ju mer tid som går, desto svårare är det att ta sig för att ta upp den igen. Kontakten alltså. Trots att det egentligen inte är så svårt. Det räcker med att slå ett nummer, eller kanske bara skicka ett mejl.

Ungefär så är det med bloggen. Eftersom det har gått så långt tid sedan jag skrev sist känns det som att jag nu måste komma med något storlaget. Eller åtminstone något bortförklarande. Om varför jag inte skrivit något. Varför jag inte hållit kontakten.

Fast jag har inget storslaget att skriva. Och inte heller har jag några tjusiga bortförklaringar. Möjligen då att jag i veckorna jobbar mest hela tiden. Kommer hem sent på kvällarna och då känns det inte speciellt lockande att sätta på datorn eftersom jag suttit framför en på jobbet hela dagen.

Två helger har jag haft besök från Frankrike. Några helger har jag åkt hem till familjen i Västerås. Idag skulle jag egentligen vara ute och äta på restaurangen Matkultur med några kompisar men jag har gått och blivit alldeles förkyld och lät förnuftet bestämma och stannade hemma istället. Har fortfarande inte riktigt vant mig vid det faktum att jag bor i Stockholm nu för tiden. Kanske för att jag inte riktigt bor här på riktigt än. På riktigt med egen lägenhet och eget liv. Jag stannar ett tag till i tillfälligheten.

Den kungliga huvudstaden
I den kungliga huvudstaden


Om möten och att mötas

Jag har finfrämmande från utlandet den här helgen.

Igår stod jag vid busscentralen och väntade på att flygbussen från Skavsta skulle rulla in. Den hade fastnat någonstans i Stockholms trafikmyller som visserligen inte känns speciellt myllrigt jämföt med Paris. Under tiden jag väntade kom flera andra bussar och jag var inte ensam där för att möta någon. Det är rätt roligt att titta på folk som möts. Kärlekspar, familjemedlemmar, goda vänner och ytligt bekanta. Vissa kramas, andra skakar hand. Vissa säger bara hej och andra grovhånglar. Ett par var så glada att ses att de höll på att äta upp varandra. Sedan frågade han, som var den som mötte upp:
- Hur har du haft det?
- Jättebra! Jag har köpt nya skor.

Alla resor har olika höjdpunkter.

Ryanair säljer just nu biljetter tur och retur till Paris för 180 kronor. Inklusive skatter. Det är billigare än att åka till Västerås...

En vanlig dag i livet

Mitt liv är ospännande. En vanlig dag ser ut ungefär så här:
6:20 Väckarklockan på mobilen ringer
6:30 Väckarklockan ringer igen eftersom jag tryckt på snooze
6:35 Den andra väckarklockan börjar ringa
6:40 Väckarklockan på mobilen är fortfarande på snooze och ringer igen
6:50 Det ringer igen och jag inser att klockan är 6:50 blir sur på mig själv för att jag sovit så länge och går upp och går på toa
6:55 Jag duschar och borstar tänderna i duschen för att spara tid
7:02 Jag hittar inget att sätta på mig och kastar kläder omkring mig i ren förvirring
7:08 Jag stoppar hårborste, strumpor, mascara och lite annat i väskan och tänker att det där kan jag fixa på jobbet
7:10 Jag letar efter nycklarna i handväskan
7:12 Jag springer hela vägen till tunnelbanan
7:16 Jag är framme vid tunnelbanan. En minut för sent.
7:17 Det kommer en tunnelbana men den går till Ropsten och jag vill ha Mörby centrum

7:33 Jag intar startposition vid tunnelbanedörren
7:34 Jag är framme vid Tekniska högskolan, springer uppför rulltrapporna och tacklar Metrotidningsutdelarna som försöker hindra mig i min framfart.

7:36 Jag är framme vid Roslagsbanans perrong. En minut för sent.

7:40 Jag tar ett annat tåg, som inte går hela vägen dit jag vill.

8:05 Jag tar en buss som är långsam och på grund av den minuten som jag missade tåget med kommer jag nästan en halvtimme senare än vad jag hade gjort om jag hade tryckt på snooze en gång mindre. Jag lär mig inte min läxa.


Sedan jobbar jag hela dagen. Jag lägger in ordrar, parlerar français i telefon, får alldeles för många mejl, vänder papper, glömmer bort att använda hårborsten som jag packat ner i väskan i morgonstressen, dricker kaffe och gör allt sådant där som man gör på ett jobb.

Och sedan är det kväll. Och det är mörkt. Och jag tänker att värre ska det bli.

Det är tur för mig att jag har flextid i alla fall. Men jag måste sluta missa tåget. Jag tror inte att mina morgonsprångmarscher är vad folk brukar kalla en harmonisk start på dagen.


Uppkopplad igen

Jag är tillbaka på nätet. Har äntligen lyckats koppla upp mig.

Nu är bara frågan. Ska jag fortsätta att blogga här, på den här bloggen som heter Blandat kackel från Frankrike, eller ska jag starta en ny blogg. Eller ska jag kanske skaffa mig en annan hobby?

Blogg från Bromma

Morfar har slagit på datorn för att jag ska blogga. Då kan man förstås inte säga nej.

Jag är hos mina morföräldrar i Bromma. Igår hälsade jag på min morbror och min lille kusin Elias. Han är två år och fyra månader och ett riktigt charmtroll. Han pratar massor och gillar bokstaven P i Fem myror är fler än fyra elefanter. I morgon åker jag nog till familjen i Västerås och hoppas få träffa brorsonen Elliott som snart blir sex månader. Det har helt klart sina fördelar att inte bo i ett främmande land, lång bort från allt och alla.

Jag har fortfarande inte lyckats koppla upp mig på nätet i lägenheten där jag bor. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med det... Jag vill ha Messenger. Och bloggtillgång.

Annars är det fullt ös hela tiden. Det verkar inte vara ett jobb där man har tid med fika- eller bloggpauser. På kvällarna träffar jag folk som jag inte har sett på länge. Eller så sover jag. Det är visserligen ingen tidsskillnad mellan Stockholm och Frankrike men jag känner mig ändå jetlaggaad.

Nu ska jag dricka kaffe och äta mormors sockerkaka.

Uppdatering från Stockholm

Liten uppdatering:

Jag är i Stockholm. Jag jobbar på dagarna och sover på nätterna, som de flesta.

Däremot kan jag inte blogga. På jobbet har jag inte direkt tid och jag har inte lyckats koppla upp mig på internet där jag bor, trots att det står att det finns ett tillgängligt, oskyddat trådlöst nätverk och att signalstyrkan är stark. Det är tråkigt. Jag har varken internet eller telefon. Bara mobil, med kontantkort som alltid är slut när jag behöver det. Tror jag ska skaffa mig mitt livs första mobilabonnemang...

Tidsoptimist

Packat?
Vaddå?
Borde jag ha gjort det?

En väska. Ett liv. En himla massa grejer. Vad ska man packa ner?

Åka karusell och äta karamell

I morgon ska vi gå på Parc Asterix. Det är ungefär som Disneyland. Fast med Asterix istället för Musse. Vi ska åka bergochdalbana och klappa Obelix på magen.

En bra sak med Parc Asterix, som ligger norr om Paris, inte så långt från Charles de Gaulle-flygplatsen, är att det är gratis inträde med Lisebergskortet. Vi var på Liseberg i somras och köpte oss varsitt kort. Det kostar 150 kronor har jag för mig. Inträdet till Parc Asterix ligger på 34 euro. Så vi går dit med en känsla av att ha fyndat. Och den känslan gillar jag, snål som jag är.

Med Lisebergskortet är det även gratis inträde till Europa Park, som ligger i tyska Rust precis invid franska gränsen, nära Strasbourg och Mulhouse. Där var vi för något år sedan. Vi hade visserligen Lisebergskort då också, men vi behövde aldrig visa upp det. Det räckte med att vara jultomte för att få komma in gratis.

Varje år, när vintersäsongen invigs, anordnas det nämlingen en stor tomteträff i Europa Park. Alla tomtar kommer in gratis och sedan är det bara att klappa sig på magen och hålla i skägget i karusellerna. I år är tomteträffen den 2 december. Dit rekommenderar jag alla med tomtesinnet i behåll att åka.

Papas Noël au PaparcEuropa Parc en père Noël
Papas Noël au Paparc


Rösta i förtid

När jag var hemma i Sverige i helgen visste jag inte om jag snart skulle komma tillbaka eller inte. Därför tyckte jag att det var lika bra att passa på att rösta när jag ändå hade chansen. Förtidsrösta. Det är nytt för i år om jag har förstått det hela rätt. Ersätter poströstningen.

Jag var och röstade på biblioteket i det lilla stadsdelscentrum som ligger närmast där mina föräldrar bor. Jag har nämligen varit skriven hos dem under hela tiden jag har bott i Frankrike. Lova att inte skvallra till Folkbokföringen. Jag har inte medvetet brutit mot folkbokföringslagen, bara tvekat lite över var jag egentligen ska bo.

På biblioteket fanns det valsedlar, röstskynken och inte mindre än två personer som tog emot mina tre kuvert. Det gick fort. Sedan cyklade jag hem och kände mig som en god medborgare.

Det var mitt tredje val. Jag börjar bli gammal. Första gången, var jag 18, gick på gymnasiet och bodde fortfarande hemma. Andra gången var jag 22 och röstade på svenska konsulatet i Montréal. Och nu är jag 26 och förtidsröstade på ett litet lokalbibliotek i Västerås. Jag kan inte låta bli att undra var jag kommer att rösta någonstans år 2010.

Förtidsröstning


Anställningsintervju på IKEA

Apropå anställningsintervjuer och det eviga misslyckandet tycker jag att den här lilla bilden som en kompis skickade till mig var rätt kul:

IKEA

Anställningsintervju på IKEA.
- Ta en stol och slå dig ner.