Om möten och att mötas
Igår stod jag vid busscentralen och väntade på att flygbussen från Skavsta skulle rulla in. Den hade fastnat någonstans i Stockholms trafikmyller som visserligen inte känns speciellt myllrigt jämföt med Paris. Under tiden jag väntade kom flera andra bussar och jag var inte ensam där för att möta någon. Det är rätt roligt att titta på folk som möts. Kärlekspar, familjemedlemmar, goda vänner och ytligt bekanta. Vissa kramas, andra skakar hand. Vissa säger bara hej och andra grovhånglar. Ett par var så glada att ses att de höll på att äta upp varandra. Sedan frågade han, som var den som mötte upp:
- Hur har du haft det?
- Jättebra! Jag har köpt nya skor.
Alla resor har olika höjdpunkter.
Ryanair säljer just nu biljetter tur och retur till Paris för 180 kronor. Inklusive skatter. Det är billigare än att åka till Västerås...
En vanlig dag i livet
Mitt liv är ospännande. En vanlig dag ser ut ungefär så här:
6:20 Väckarklockan på mobilen ringer
6:30 Väckarklockan ringer igen eftersom jag tryckt på snooze
6:35 Den andra väckarklockan börjar ringa
6:40 Väckarklockan på mobilen är fortfarande på snooze och ringer igen
6:50 Det ringer igen och jag inser att klockan är 6:50 blir sur på mig själv för att jag sovit så länge och går upp och går på toa
6:55 Jag duschar och borstar tänderna i duschen för att spara tid
7:02 Jag hittar inget att sätta på mig och kastar kläder omkring mig i ren förvirring
7:08 Jag stoppar hårborste, strumpor, mascara och lite annat i väskan och tänker att det där kan jag fixa på jobbet
7:10 Jag letar efter nycklarna i handväskan
7:12 Jag springer hela vägen till tunnelbanan
7:16 Jag är framme vid tunnelbanan. En minut för sent.
7:17 Det kommer en tunnelbana men den går till Ropsten och jag vill ha Mörby centrum
7:33 Jag intar startposition vid tunnelbanedörren
7:34 Jag är framme vid Tekniska högskolan, springer uppför rulltrapporna och tacklar Metrotidningsutdelarna som försöker hindra mig i min framfart.
7:36 Jag är framme vid Roslagsbanans perrong. En minut för sent.
7:40 Jag tar ett annat tåg, som inte går hela vägen dit jag vill.
8:05 Jag tar en buss som är långsam och på grund av den minuten som jag missade tåget med kommer jag nästan en halvtimme senare än vad jag hade gjort om jag hade tryckt på snooze en gång mindre. Jag lär mig inte min läxa.
Sedan jobbar jag hela dagen. Jag lägger in ordrar, parlerar français i telefon, får alldeles för många mejl, vänder papper, glömmer bort att använda hårborsten som jag packat ner i väskan i morgonstressen, dricker kaffe och gör allt sådant där som man gör på ett jobb.
Och sedan är det kväll. Och det är mörkt. Och jag tänker att värre ska det bli.
Det är tur för mig att jag har flextid i alla fall. Men jag måste sluta missa tåget. Jag tror inte att mina morgonsprångmarscher är vad folk brukar kalla en harmonisk start på dagen.
Uppkopplad igen
Nu är bara frågan. Ska jag fortsätta att blogga här, på den här bloggen som heter Blandat kackel från Frankrike, eller ska jag starta en ny blogg. Eller ska jag kanske skaffa mig en annan hobby?
Blogg från Bromma
Jag är hos mina morföräldrar i Bromma. Igår hälsade jag på min morbror och min lille kusin Elias. Han är två år och fyra månader och ett riktigt charmtroll. Han pratar massor och gillar bokstaven P i Fem myror är fler än fyra elefanter. I morgon åker jag nog till familjen i Västerås och hoppas få träffa brorsonen Elliott som snart blir sex månader. Det har helt klart sina fördelar att inte bo i ett främmande land, lång bort från allt och alla.
Jag har fortfarande inte lyckats koppla upp mig på nätet i lägenheten där jag bor. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med det... Jag vill ha Messenger. Och bloggtillgång.
Annars är det fullt ös hela tiden. Det verkar inte vara ett jobb där man har tid med fika- eller bloggpauser. På kvällarna träffar jag folk som jag inte har sett på länge. Eller så sover jag. Det är visserligen ingen tidsskillnad mellan Stockholm och Frankrike men jag känner mig ändå jetlaggaad.
Nu ska jag dricka kaffe och äta mormors sockerkaka.
Uppdatering från Stockholm
Jag är i Stockholm. Jag jobbar på dagarna och sover på nätterna, som de flesta.
Däremot kan jag inte blogga. På jobbet har jag inte direkt tid och jag har inte lyckats koppla upp mig på internet där jag bor, trots att det står att det finns ett tillgängligt, oskyddat trådlöst nätverk och att signalstyrkan är stark. Det är tråkigt. Jag har varken internet eller telefon. Bara mobil, med kontantkort som alltid är slut när jag behöver det. Tror jag ska skaffa mig mitt livs första mobilabonnemang...
Tidsoptimist
Vaddå?
Borde jag ha gjort det?
En väska. Ett liv. En himla massa grejer. Vad ska man packa ner?
Åka karusell och äta karamell
En bra sak med Parc Asterix, som ligger norr om Paris, inte så långt från Charles de Gaulle-flygplatsen, är att det är gratis inträde med Lisebergskortet. Vi var på Liseberg i somras och köpte oss varsitt kort. Det kostar 150 kronor har jag för mig. Inträdet till Parc Asterix ligger på 34 euro. Så vi går dit med en känsla av att ha fyndat. Och den känslan gillar jag, snål som jag är.
Med Lisebergskortet är det även gratis inträde till Europa Park, som ligger i tyska Rust precis invid franska gränsen, nära Strasbourg och Mulhouse. Där var vi för något år sedan. Vi hade visserligen Lisebergskort då också, men vi behövde aldrig visa upp det. Det räckte med att vara jultomte för att få komma in gratis.
Varje år, när vintersäsongen invigs, anordnas det nämlingen en stor tomteträff i Europa Park. Alla tomtar kommer in gratis och sedan är det bara att klappa sig på magen och hålla i skägget i karusellerna. I år är tomteträffen den 2 december. Dit rekommenderar jag alla med tomtesinnet i behåll att åka.
Papas Noël au Paparc
Rösta i förtid
Jag var och röstade på biblioteket i det lilla stadsdelscentrum som ligger närmast där mina föräldrar bor. Jag har nämligen varit skriven hos dem under hela tiden jag har bott i Frankrike. Lova att inte skvallra till Folkbokföringen. Jag har inte medvetet brutit mot folkbokföringslagen, bara tvekat lite över var jag egentligen ska bo.
På biblioteket fanns det valsedlar, röstskynken och inte mindre än två personer som tog emot mina tre kuvert. Det gick fort. Sedan cyklade jag hem och kände mig som en god medborgare.
Det var mitt tredje val. Jag börjar bli gammal. Första gången, var jag 18, gick på gymnasiet och bodde fortfarande hemma. Andra gången var jag 22 och röstade på svenska konsulatet i Montréal. Och nu är jag 26 och förtidsröstade på ett litet lokalbibliotek i Västerås. Jag kan inte låta bli att undra var jag kommer att rösta någonstans år 2010.
Anställningsintervju på IKEA
Anställningsintervju på IKEA.
- Ta en stol och slå dig ner.
Om att ge upp eller att söka nya vägar
Jag har sökt jobb i Frankrike ett tag. Kanske längre än jag egentligen vill erkänna. Jag har skickat en miljon ansökningsbrev och varit på sjuttioåttatusen anställningsintervjuer. Men ingen vill ha mig. Jag ville jobba i Frankrike men Frankrike ville inte jag skulle jobba här. Jag har inte vad som krävs. Inte just nu i alla fall.
Under sommaren var det okej. Jag hade sommarjobb och sedan var vi ute och reste. Det var när vi kom tillbaka och allting fortfarande stod stilla som jag inte riktigt visste var jag skulle ta vägen. Jag skickade några ansökningar till jobb i Sverige. De ringde tillbaka. Jag bokade flygbiljett. Åkte på intervju. På flygbussen hem, eller flygbussen tillbaka ska jag kanske skriva, ringde de och sa att jag kunde börja på måndag. Så nu har jag bokat en ny biljett. En enkelbiljett till Stockholm på söndag kväll.
Inte speciellt dramatiskt egentligen. Jag ska jobba mot den franska marknaden så jag ger inte upp baguettenationen helt och hållet. Och jag behåller min franskman. Även om han blir kvar. Åtminstone till att börja med. Kanske kommer han efter. Kanske flyttar jag tillbaka sedan. Senare. Fanns det klippkort på Ryanair skulle jag köpa. Men det gör det inte.
Jag måste hitta någonstans att bo i Stockholm bara. Hur gör man det?
Leavin' on a jetplane
don't know when I'll be back again
Släpper en knappnål med en duns
Ändå tittar jag in nästan varje dag. Tittar om det hänt något. Som om inläggen skulle skriva sig själva. Det gör de inte. Det händer inget. Mer än att jag börjar jobba i Stockholm på måndag. Den lilla detaljen.
Sverigehelg
Igår var jag på en trevlig indisk restaurang på Söder med några kompisar. Och på anställningsintervju. Kanske flyttar jag till Stockholm. Kanske inte. Snart ska jag i alla fall träffa Elliott som växer så det knakar. Han väger över sju kilo nu. Jag väger mer.
Jag checkade inte in på nätet innan jag begav mig till Bryssels Ryanair-flygplats, Charleroi. Tänkte att det kanske var riskabelt utifall att bilen skulle gå sönder eller något annat oväntat. Men inget oväntat hände och jag kom alldeles för tidigt till flygplatsen. Det gjorde inte så mycket för jag hade Arnes kiosk som sällskap. Läs den. Och författaren Karin Stensdotters blogg också.