Klämdag
Imorgon är det helgdag i Frankrike. Det är Toussaint, alla helgons dag. Kyrkogårdarna fylls inte av ljuslyktor men av krysantemum. En gång köpte jag en blomma i inflyttningspresent till en fransman. Det var påsk och jag tyckte att det passade bra att köpa en gul blomma. Presenten fick inte den effekt jag hade hoppas på. Jag hade köpt en krysantemum, en gravblomma. Kanske inte bästa presenten för att fira ett nytt hem.
Eftersom det är helgdag imorgon, och måndag idag, är det inte så många som jobbar idag. Det är en klämdag. Fast i Frankrike säger de inte klämdag, istället pratar de om att faire le pont - bygga en bro. Bygga en bro över den inklämda dagen. Och vandra över den.
Idag har inte var en speciellt aktiv dag. Städat lite. Målat kökstaket. Eller jag som inte är speciellt händig har bara assisterat så gott jag kunde. Målat lite längs listerna. Sökt ett par jobb. Tittat på tv. Nu är det Il n'y a que la verité qui compte (Bara sanningen räknas) på TF1. Smörigt program med personer som vill säga förlåt, återförenas med någon från sin barndom och sådant där. Väldigt dramatiskt... Lite obehagligt.
Imorgon blir det Lille och Franz Ferdinand. Jag håller på och försöker övertala A och D att vi ska åka till IKEA utanför Lille innan. Bara för att det är kul att gå på IKEA. Se lite svenska flaggor och köttbullar. Får se hur det blir. Nu måste jag återgå till teven för att se på mormorn som hoppas återförenas med sitt förlorade barnbarn.
Eftersom det är helgdag imorgon, och måndag idag, är det inte så många som jobbar idag. Det är en klämdag. Fast i Frankrike säger de inte klämdag, istället pratar de om att faire le pont - bygga en bro. Bygga en bro över den inklämda dagen. Och vandra över den.
Idag har inte var en speciellt aktiv dag. Städat lite. Målat kökstaket. Eller jag som inte är speciellt händig har bara assisterat så gott jag kunde. Målat lite längs listerna. Sökt ett par jobb. Tittat på tv. Nu är det Il n'y a que la verité qui compte (Bara sanningen räknas) på TF1. Smörigt program med personer som vill säga förlåt, återförenas med någon från sin barndom och sådant där. Väldigt dramatiskt... Lite obehagligt.
Imorgon blir det Lille och Franz Ferdinand. Jag håller på och försöker övertala A och D att vi ska åka till IKEA utanför Lille innan. Bara för att det är kul att gå på IKEA. Se lite svenska flaggor och köttbullar. Får se hur det blir. Nu måste jag återgå till teven för att se på mormorn som hoppas återförenas med sitt förlorade barnbarn.
Från sockerbetorna till havet
Tillbaka från en dag vid havet. Var bland annat vid Cap Blanc-Nez och Boulogne-sur-Mer. Tänkte att jag skulle skriva något fyndigt om konstiga franskheter, men orkar inte. Havet suger.
Såg förresten en galning som badade. Med stor mage och mini-speedos. Okej att det var omkring 20 grader i luften, men det blåste rätt rejält och vattnet, brrr, det är snart november.
Höll på att köra på ett redan överkört vildsvin på vägen hem. Väldigt överkört var det. Urk. Stackars gris. Hann väja i alla fall. Så Clion mår bra. Men inte vildsvinet.
Såg förresten en galning som badade. Med stor mage och mini-speedos. Okej att det var omkring 20 grader i luften, men det blåste rätt rejält och vattnet, brrr, det är snart november.
Höll på att köra på ett redan överkört vildsvin på vägen hem. Väldigt överkört var det. Urk. Stackars gris. Hann väja i alla fall. Så Clion mår bra. Men inte vildsvinet.
Ta mig till havet
Det är fortfarande fint väder här. Sol och varmt. Så nu bär det av till havet. Fast jag tror att jag lämnar bikinin hemma. Tror inte att jag kommer att simma till Dover ändå.
Det luktar...toapapper
Toapappret i Frankrike är i princip alltid rosa. Varför vet jag inte riktigt. Jag tycker det känns lite porrigt med rosa toapapper. Men idag har jag upptäckt något ännu värre. Vi köpte ett storpack toapapper som det var specialerbjudande på. Jättespännande. När jag öppnade förpackningen upptäckte jag att det var parfymerat. Och inte lite heller. Lotionné står det. Så det är inte bara parfyrmerat utan behandlat med en lotion också. Hjälp. Vad tjänar allt detta till?
Vår toalett är väldigt liten. Det är bara en toalettstol, en hylla och fula småblommiga tapeter. Inget mer. Badrummet ligger bredvid. Jag ställde ordentligt upp alla 32 rullarna i staplar på hyllan över toaletten. Men problemet är att nu stinker det toalettpapperparfym därinne. Och det luktar inte gott. Bara mycket. Varför inte bara låta toalettpappret vara naturvitt och låta bli att dekorera det med "roliga" tryck, färger och parfymer. Jag förstår inte. Kan inte marknadsförarna och produktutvecklarna hitta på något bättre att syssla med? Toapapper är inte kul. Det är ingen idé att försöka spexa till det. Toapapper är ändå bara toapapper.
Vår toalett är väldigt liten. Det är bara en toalettstol, en hylla och fula småblommiga tapeter. Inget mer. Badrummet ligger bredvid. Jag ställde ordentligt upp alla 32 rullarna i staplar på hyllan över toaletten. Men problemet är att nu stinker det toalettpapperparfym därinne. Och det luktar inte gott. Bara mycket. Varför inte bara låta toalettpappret vara naturvitt och låta bli att dekorera det med "roliga" tryck, färger och parfymer. Jag förstår inte. Kan inte marknadsförarna och produktutvecklarna hitta på något bättre att syssla med? Toapapper är inte kul. Det är ingen idé att försöka spexa till det. Toapapper är ändå bara toapapper.
Lite kortfunderingar
Vi har varit och handlat på E Leclerc. Jag har numera ett Leclerc-kort. Som ICA-kort fast coolare, eftersom det är franskt. Fast det står inte mitt namn på kortet utan A:s. När jag visade mitt svenska id-kort blev damen i kassan tveksam och frågade om ingen av oss hade ett fransk id-kort. Svenska id-kort är inget bra utomlands. Inte körkortet heller, i alla fall inte i Frankrike. På mitt id-kort står det Handelsbanken med stora bokstäver. Handelsbanken står större än mitt namn. Fransmännen tittar på det lilla kortet (franska id-kort har samma storlek som gamla svenska körkort, och de franska körkorten är helt enorma, i papper, och de behåller samma körkort, med samma foto, hela livet) och frågar vad Handelsbanken är för något. Även om det står This is a certified Swedish identity card på baksidan brukar det inte hjälpa. Och mitt körkort, det lilla rosa plastkort, tycker de inte ser förtroendeingivande ut. Här har alla ett id-kort. Inte bara körkort. Id-kortet görs inte på banken eller posten utan på La Mairie, hos borgmästaren. Därför är det mer officellt än svenska id-kort. Men det franska körkortet fungerar som en id-handling det också, även om de kan tyckas lite skumt eftersom de flesta är 17-18 år på fotot på sina körkort. Och de flesta ser inte ut som 17-18 hela livet.
Dessutom behöver fransmännen inte visa örat. Lite så där snett i profil som vi får vrida oss. Varken på körkort, id-kort eller pass. Om det inte har ändrats det sista året. Har inte svenska körkort och pass gjorts om för att anpassas till EU-regler? Varför behöver inte Frankrike anpassa sig till EU-regler? Varför får de ha kvar sina stora papperskörkort som viks ihop flera gånger för att gå ner i plånboken?
Sedan finns ju förstås passet. Och det funkar ju. Men det är lite jobbigt att släpa med sig. Vet jag i förväg att jag behöver en id-handling tar jag alltid med mig passet. Trots att jag är ful på kortet.
Dessutom behöver fransmännen inte visa örat. Lite så där snett i profil som vi får vrida oss. Varken på körkort, id-kort eller pass. Om det inte har ändrats det sista året. Har inte svenska körkort och pass gjorts om för att anpassas till EU-regler? Varför behöver inte Frankrike anpassa sig till EU-regler? Varför får de ha kvar sina stora papperskörkort som viks ihop flera gånger för att gå ner i plånboken?
Sedan finns ju förstås passet. Och det funkar ju. Men det är lite jobbigt att släpa med sig. Vet jag i förväg att jag behöver en id-handling tar jag alltid med mig passet. Trots att jag är ful på kortet.
Idag
Idag har jag:
ätit fisk
lyssnat på Franz Ferdinands senaste skiva (konsert i Lille på tisdag)
letat upp telefonnummer till 76 kommunala enheter och tjänstemän
sovit ganska länge
Idag har jag inte:
fått mindre fötter
duschat (men det kommer)
fått några roliga mejl
vunnit på lotto (men så har jag ju inte spelat heller, och som franska lottots slogan säger: 100 % des gagnants ont tenté leur chance...)
Idag tänkte jag:
handla på E Leclerc
hjälpa A att måla taket i köket
gå ut och gå i det fina höstvädret
få mindre fötter
ätit fisk
lyssnat på Franz Ferdinands senaste skiva (konsert i Lille på tisdag)
letat upp telefonnummer till 76 kommunala enheter och tjänstemän
sovit ganska länge
Idag har jag inte:
fått mindre fötter
duschat (men det kommer)
fått några roliga mejl
vunnit på lotto (men så har jag ju inte spelat heller, och som franska lottots slogan säger: 100 % des gagnants ont tenté leur chance...)
Idag tänkte jag:
handla på E Leclerc
hjälpa A att måla taket i köket
gå ut och gå i det fina höstvädret
få mindre fötter
Krymp fötter krymp
De rosa skorna är fortfarande för små. Jag vaknade inte i morse med två storlekar mindre fötter. Jag förstår ingenting. Men fina är de fortfarande. Och rosa.
Skobild finns under 27 oktober i bilddagboken, som jag har varit lite dålig på att uppdatera, men den har å andra sidan varit lite dålig på att fungera, så vi är väl kvitt.
Skobild finns under 27 oktober i bilddagboken, som jag har varit lite dålig på att uppdatera, men den har å andra sidan varit lite dålig på att fungera, så vi är väl kvitt.
Jag hatar ANPE
Jag lyckades ju missa min träff på den franska arbetsförmedlingen. Igår fick jag äntligen svar på mitt ursäktsbrev och fick ett brev med en kallelse till två nya möten. Ett den 4 november och ett den 8. Jag kommer inte ta fel på datumen den här gången. Problemet är bara att veckan när den 8 november infaller har A semester och vi hade tänkt åka ner till hans föräldrar i Clermont Ferrand. Det har varit bestämt sedan länge. Därför ringe jag till ANPE för att kolla om det inte skulle gå att ändra det där mötet. Efter mina tidigare bakslag vet jag hur det funkar och jag hade inte speciellt mycket hopp om att det skulle vara möjligt. Det var det förstås inte heller. I och med att jag redan hade ändrat mötestid en gång så är det inte möjligt att ändra igen. "C'est impossible mademoiselle. Impossible." Om jag har en anledning som verkligen kan anses som gilitig får jag skriva ett brev (nähä?) till mitt ANPE-kontor och förklara mig samt skicka med intyg och dokument som understryker min anledning.
Och allt detta för ett möte med en person som inte kommer kunna hjälpa mig med någonting. Som inte vet vad Sverige är för någonting. Som kommer att förklara för mig att ANPE:s jobberbjudanden finns på Internet. Som kommer fråga om jag vet vad Internet är för något. Och som kommer att skriva in mig i en dator och ge mig några papper, ta en kopia på mitt CV och det är allt. Jag har ingen a-kassa. Jag är ingen ond människa som vill utnyttja det franska systemet. Jag blir frusterad. Jag blir trött. Jag kommer att få stanna i St Quentin själv några dagar och sedan ta tåget (sju timmar) ner till Clermont istället för att åka bil med A. Allt detta för en halvtimmes inskrivningsmöte som inte tjänar någonting till.
Och allt detta för ett möte med en person som inte kommer kunna hjälpa mig med någonting. Som inte vet vad Sverige är för någonting. Som kommer att förklara för mig att ANPE:s jobberbjudanden finns på Internet. Som kommer fråga om jag vet vad Internet är för något. Och som kommer att skriva in mig i en dator och ge mig några papper, ta en kopia på mitt CV och det är allt. Jag har ingen a-kassa. Jag är ingen ond människa som vill utnyttja det franska systemet. Jag blir frusterad. Jag blir trött. Jag kommer att få stanna i St Quentin själv några dagar och sedan ta tåget (sju timmar) ner till Clermont istället för att åka bil med A. Allt detta för en halvtimmes inskrivningsmöte som inte tjänar någonting till.
Tjack Tjirack
Syndig präst
Frankrikes mest kände präst, l'Abbé Pierre, grundaren av Emmaüs, släppte en ny bok idag. I den avslöjar han att han har haft tillfälliga sexuella relationer med kvinnor. Även om detta avslöjande bara upptar ett par rader i boken så har det varit med i alla nyhetssändningar och alla tidningar idag. Abbé Pierre, 93 år gammal, tycker att media fokuserar lite mycket på just sexbiten men tar även tillfället i akt för att ifrågasätta prästcelibatet, katolska kyrkans förbud mot kvinnliga präster och inställningen till homosexuella. Abbé Pierre som har blivit framröstad som Frankrikes mest populära person (före Zidane) kritiseras av vissa och hyllas av andra. Men roligast var ändå tidningen Libération som satte rubriken "L'Abbé a baisé", vilket direkt översatt blir "Abboten har knullat".
Roligt är också att Amazon erbjuder ett paketpris för Abbé Pierres senaste, "Mon Dieu... Pourquoi ? : Convictions, interrogations et indignations sur la foi chrétienne", tillsammans med senaste Harry Potter-boken. Same, same but different liksom...
Abbé Pierre har förresten en blogg, fast den verkar inte vara särskilt uppdaterad.
Roligt är också att Amazon erbjuder ett paketpris för Abbé Pierres senaste, "Mon Dieu... Pourquoi ? : Convictions, interrogations et indignations sur la foi chrétienne", tillsammans med senaste Harry Potter-boken. Same, same but different liksom...
Abbé Pierre har förresten en blogg, fast den verkar inte vara särskilt uppdaterad.
Rosa shopping
Jag var på stan på jakt efter rosa idag. Jag hittade ett par jättefina rosa skor för 4,99 euro på Babou. Conversekopior. Ceriserosa. Problemet var att de bara fanns i storlek 38 eller 39. Jag har 41. Jag var så olycklig. Bestämde mig i alla fall för att prova ett par 39:or. De var för små men de gick på foten i alla fall. Och det gick att gå i dem även om de klämde lite...mycket. Jag vill ju ha rosa skor till La Soirée Rose, och de var så fina och det gick ju faktiskt att gå i dem och de kostade liksom bara 4,99, så oj jag köpte visst dem ändå. Jag tänkte att de töjer sig kanske lite och att jag nog hinner gå ner ett par skostorlekar fram till 11 november.
Nu har jag gått runt i dem härinne ett tag. De är fortfarande för små. Attans. Fast det går ju att gå i dem. Men det är en lättnad att ta av dem. Men de är ju så fina. Dumma stora fötter.
Jag shoppade lite mer rosa när jag ändå höll på:
* En rosa skjorta till A (4,99 den med på Babou, "Chez Babou on trouve tout à prix foux", mer är nog inte värt att lägga för han är inte den rosa typen)
* Ett par rosa strumpor (men de var i tvåpack med ett par svarta för 2,29 och jag behöver strumpor i vilket fall som helst)
* Rosa nagellack (1,99 med tjusig chockrosa metallicfärg)
* Rosa läppstift (2,99, Maybelline andrahandssortering. Det var diskretare än jag trodde, mer som läppglans så det kan jag använda annars också)
* Ett halsband med en rosa elefant (4,49 men jag är ett stort elefantfan med en stor elefantsamling, så det kändes befogat)
* En rosa blomma som funkar som hårsnodd eller brosch (1 euro i en kinesaffär)
* Ett par rosa strumpbyxor (tyckte att de var fina med prickar på men när jag provade dem här hemma upptäckte jag att de var tunnare än jag trodde och prickarna var i princip transparenta. Jag fick lite "jag-har-legat-för-länge-på-stranden-och-blivit-bränd-känsla". Jag är ofta rosa på sommaren.)
Och det var allt. Nu sjunger jag La vie en rose med Edith Piaf.
Nu har jag gått runt i dem härinne ett tag. De är fortfarande för små. Attans. Fast det går ju att gå i dem. Men det är en lättnad att ta av dem. Men de är ju så fina. Dumma stora fötter.
Jag shoppade lite mer rosa när jag ändå höll på:
* En rosa skjorta till A (4,99 den med på Babou, "Chez Babou on trouve tout à prix foux", mer är nog inte värt att lägga för han är inte den rosa typen)
* Ett par rosa strumpor (men de var i tvåpack med ett par svarta för 2,29 och jag behöver strumpor i vilket fall som helst)
* Rosa nagellack (1,99 med tjusig chockrosa metallicfärg)
* Rosa läppstift (2,99, Maybelline andrahandssortering. Det var diskretare än jag trodde, mer som läppglans så det kan jag använda annars också)
* Ett halsband med en rosa elefant (4,49 men jag är ett stort elefantfan med en stor elefantsamling, så det kändes befogat)
* En rosa blomma som funkar som hårsnodd eller brosch (1 euro i en kinesaffär)
* Ett par rosa strumpbyxor (tyckte att de var fina med prickar på men när jag provade dem här hemma upptäckte jag att de var tunnare än jag trodde och prickarna var i princip transparenta. Jag fick lite "jag-har-legat-för-länge-på-stranden-och-blivit-bränd-känsla". Jag är ofta rosa på sommaren.)
Och det var allt. Nu sjunger jag La vie en rose med Edith Piaf.
Värmebölja
Det är 23 grader och sol här. 27 grader i Clermont Ferrand. Jag har varit på stan och promenerat i jeans och t-shirt. Det verkar inte vara dags att plocka fram vinterkläderna riktigt än. Jag har hört rykten om att det redan snöat på vissa ställen i Sverige. La Suedè, je t'aime, mais tu ne me manques pas aujourd'hui.
Det är skollov. I parken här intill där jag annars brukar vandra rätt ensam på eftermiddagarna var det fullt med människor. I lekparken var det kö till rutschbanan. På vägen från stan mot parken mötte jag en buss full med små spöken, häxor och monster. Det är snart halloween.
Det är skollov. I parken här intill där jag annars brukar vandra rätt ensam på eftermiddagarna var det fullt med människor. I lekparken var det kö till rutschbanan. På vägen från stan mot parken mötte jag en buss full med små spöken, häxor och monster. Det är snart halloween.
Soirée rose
Jag och A är bjudna på en rosa fest, soirée rose, hos Julie i Grenoble den 11 november. En rosa fest. Det betyder rosa kläder, rosa dekaroation, rosa drinkar, rosa mat, rosa bubbelgum, rosa kyssar. Ja allt i rosa helt enkelt. Tror att Julie gillar rosa. Tror också att hon gärna vill se alla sina killkompisar i rosa. Hon är ingenjör och jobbar som chef de chantier (äh, kommer inte på något bra ord på svenska, chef på ett bygge) och jag tror inte att hon får en tillräcklig dos rosa i sin vardag. Så nu ska det överdoseras.
Frågan är bara vad jag ska ha på mig. En riktig flickig flicka borde väl ha halva garderoben full med rosa. Är väl inte speciellt flickig för min garderob (eller hylla och resväska kanske jag borde skriva, har ingen garderob för tillfället, men allt är just tillfälligt just nu) innehåller inte alls speciellt mycket rosa. Har ett par ljusrosa plagg men det är liksom inga partykläder. När det nu är en rosa fest vill jag göra det på riktigt. Jag vill ha riktigt rosa kläder, rosa smink, (åh, helst rosa skor också men det kan jag nog glömma) rosa tankar, hela kittet. Tror jag ska göra en tur till St Quentins lågprisaffärer och se vad jag kan hitta för fint. Rosa hår skulle jag vilja ha också. Eller kanske inte. En rosa mössa då? Det blir kanske lite varmt. Men det är egentligen bara bra, för när jag är varm blir jag lite skär. Lite rosa.
Frågan är bara vad jag ska ha på mig. En riktig flickig flicka borde väl ha halva garderoben full med rosa. Är väl inte speciellt flickig för min garderob (eller hylla och resväska kanske jag borde skriva, har ingen garderob för tillfället, men allt är just tillfälligt just nu) innehåller inte alls speciellt mycket rosa. Har ett par ljusrosa plagg men det är liksom inga partykläder. När det nu är en rosa fest vill jag göra det på riktigt. Jag vill ha riktigt rosa kläder, rosa smink, (åh, helst rosa skor också men det kan jag nog glömma) rosa tankar, hela kittet. Tror jag ska göra en tur till St Quentins lågprisaffärer och se vad jag kan hitta för fint. Rosa hår skulle jag vilja ha också. Eller kanske inte. En rosa mössa då? Det blir kanske lite varmt. Men det är egentligen bara bra, för när jag är varm blir jag lite skär. Lite rosa.
Fasadbilder
Jag skulle kolla upp adressen till en kompis i Göteborg. Var på Hitta.se och upptäckte att de nu inte bara har kartor, utan också foton på husfasader. De har kanske haft det länge men jag upptäckte det först idag. Blev glatt överraskad när jag inte bara fick fram min kompis adress utan även en bild på hennes port. Kul. Blev förstås tvungen att surfa lite och spana in lite portar som jag öppnat i mitt liv.
Franska Pages Jaunes har haft den tjänsten ett tag. I alla fall för Paris. Men de är inte riktigt lika detaljerade. Men min gamla parisport på Avenue Parmentier kan man i alla fall se. Fast tyvärr går det inte att länka.
Franska Pages Jaunes har haft den tjänsten ett tag. I alla fall för Paris. Men de är inte riktigt lika detaljerade. Men min gamla parisport på Avenue Parmentier kan man i alla fall se. Fast tyvärr går det inte att länka.
Skänk en slant till Röda Korset
Jag fick ett mejl från Röda Korset igår. Det handlade om deras blixtinsamling till Pakistan. "Hjälpbehoven är en kapplöpning med tiden" står det. "Hjälpbehoven är enorma." "Människor dör."
Röda Korset bad om pengar. Jag gav pengar. Jag hoppas att alla i Sverige kan ge åtminstone en liten slant. Det kan vi avvara. Det är så enkelt. Du kan använda din internetbank eller kontokort.
Klicka här för att komma till Röda Korsets internetinsamling.
Röda Korset bad om pengar. Jag gav pengar. Jag hoppas att alla i Sverige kan ge åtminstone en liten slant. Det kan vi avvara. Det är så enkelt. Du kan använda din internetbank eller kontokort.
Klicka här för att komma till Röda Korsets internetinsamling.
Åldersnoja
Eftersom jag fick så lite vuxenpoäng sist (jag fick bara hälften av vad en medelvuxen har) så bestämde jag mig för att göra ett nytt ålderstest: What age do you act. Den här gången gick det bättre. Tydligen agerar jag som en 25-åring. Jag hade nog hoppats på att bli lite yngre men jag är trots allt 25 så det kanske är dags att inse det nu. Halvvägs till femtio.
| You Are 25 Years Old |
 Under 12: You are a kid at heart. You still have an optimistic life view - and you look at the world with awe. 13-19: You are a teenager at heart. You question authority and are still trying to find your place in this world. 20-29: You are a twentysomething at heart. You feel excited about what's to come... love, work, and new experiences. 30-39: You are a thirtysomething at heart. You've had a taste of success and true love, but you want more! 40+: You are a mature adult. You've been through most of the ups and downs of life already. Now you get to sit back and relax. |
Amélie Poulain
Nu är det Le fabuleux destin d'Amélie Poulain på teve. Hurra! Jag har sett den en massa gånger, men den är ju så bra! En av mina absoluta favoritfilmer.
Bloggtoppen
Måste testa en grej:
Sudoku-SM
I somras när jag var hemma hos mina föräldrar upptäckte vi sudoku. I början fattade vi inte riktigt utan fyllde i siffror lite på måfå och satt sedan och suddade när det inte gick ihop. Sedan fattade vi principen. Och tjusningen. Resten av sommaren hördes ofta "om ettan ska vara där, då är nian där och då kan inte femman vara där..." från en terrass på Rodergatan. Jag har aldrig blivit ett riktigt sudokufan men har jag väl börjat på en ruta så kan jag inte sluta förrän jag har löst den. Om jag så ska slita mitt hår.
Nu ordnar SvD Sveriges första sudokumästerskap. Någon som känner sig manad? Själv är jag för dålig. Sist försökte jag och A oss på DN:s "supersvåra" nätsudoku. Och misslyckades. Jag slet mitt hår. Som matadoren i tjuren Ferdinand. (Ja, nästan i alla fall.) Men ändå lyckades jag få två fyror i samma ruta. Sedan dess har jag inte gjort några nya försök. Det får räcka med att vara betapet- och bloggberoende.
Nu ordnar SvD Sveriges första sudokumästerskap. Någon som känner sig manad? Själv är jag för dålig. Sist försökte jag och A oss på DN:s "supersvåra" nätsudoku. Och misslyckades. Jag slet mitt hår. Som matadoren i tjuren Ferdinand. (Ja, nästan i alla fall.) Men ändå lyckades jag få två fyror i samma ruta. Sedan dess har jag inte gjort några nya försök. Det får räcka med att vara betapet- och bloggberoende.
Sonettmaskin
På DN Kulturs hemsida kan man skapa sin egen sonett. Det är bara att klicka ihop en massa meningar i "Sonettmaskinen" och så hopp har man gjort sig en sonett. Jag brydde mig aldrig om att utmana Stefan Holm men jag klickade ihop följande sonett:
På dagis får man klossar att sortera
En del är stora, andra är rätt små
Man lyder snällt, men undrar varför då
Men Varför? verkar ingen acceptera
Man mular sina kompisar med lera
Man skriker så man närapå blir blå
Då nyper någon plötsligt i ens tå
Ens kropp, ens minne allt tycks haverera
Det här att vara ung, det är en mara
Men allt man kan få fram nu är ett skrik
Det är ens öde, att man dömts att vara
Man får en filt. Man tuggar på en flik
Som vuxen kan man äta godis bara
Men man är inte rar, man har kolik
Nja, jag vet inte riktigt. Känns inte som ett mästerverk. Kul idé i alla fall. Det är poeten Lotta Ohlsson som har gjort sonettmaskinen. Med alla olika kombinationer som finns kan man skapa dryga 6 miljoner sonetter. Det är många sonetter...
Nja, jag vet inte riktigt. Känns inte som ett mästerverk. Kul idé i alla fall. Det är poeten Lotta Ohlsson som har gjort sonettmaskinen. Med alla olika kombinationer som finns kan man skapa dryga 6 miljoner sonetter. Det är många sonetter...
Foodscaping
Hittat den här länken med Foodscaping, matlandskap, hos Ben Reagan och var bara tvungen att länka till den jag med. Tyckte det var kul. Gillar framförallt vattenmelonen och kiwiklippningen. Dessutom verkar det vara fransmän som har pysslat ihop det. Och jag gillar ju fransmän.
Grattis Mumin
Mumintrollen fyller år. Det är 60 år sedan första Muminboken kom ut. Det firar jag med en aprikosyoghurt och lite choklad. Och med att läsa den här artikeln om Mumintrollen och Tove Jansson i DN.
Jag skulle gärna läsa om alla Muminböckerna. De är så bra. När jag och min bror var små läste vår pappa Mumintrollen högt för oss. På finlandsvenska. Min pappa är inte från Finland. Han är från Västerås. Men när han läste Mumintrollen och var jultomte gillade han att prata finlandssvenska. Om jag får barn någon gång ska jag läsa Mumintrollen för dem. Fast jag tror att jag kanske skippar finlandssvenskan. Jag är inte så bra på det.
Jag skulle gärna läsa om alla Muminböckerna. De är så bra. När jag och min bror var små läste vår pappa Mumintrollen högt för oss. På finlandsvenska. Min pappa är inte från Finland. Han är från Västerås. Men när han läste Mumintrollen och var jultomte gillade han att prata finlandssvenska. Om jag får barn någon gång ska jag läsa Mumintrollen för dem. Fast jag tror att jag kanske skippar finlandssvenskan. Jag är inte så bra på det.
Marit är bra
Min franske pojkvän lyssnar på Marit Bergman i bilen på väg till jobbet på mornarna. Han sjunger med lite utan att kunna texten. Hittar på lite egna ord som låter ungefär som orden i låten. Precis som jag gör på franska låtar ibland. Marit är bra. Men undrar om fransmannen skulle sjunga med om han kunde texten:
I'm gonna tell it just like it was
I've been a thatcher i've been a slut
I'm gonna tell you I've been too much
I'm gonna tell you baby
I've been too vulguar,
I've been too sweet
I've been too adjusted,
I've been a freak
I've been too fat to wear leather pants
None of my groupies wanna dance
I'm gonna tell it just like it was
I've been a thatcher i've been a slut
I'm gonna tell you I've been too much
I'm gonna tell you baby
I've been too vulguar,
I've been too sweet
I've been too adjusted,
I've been a freak
I've been too fat to wear leather pants
None of my groupies wanna dance
Mer byråkratibeklagan
I ett tidigare inlägg beklagade jag mig över den franska byråkratins otymplighet och hur långt tid allting ska ta. Sedan gjorde jag bort mig. Jag hade väntat i flera veckor på min inskrivningstid på den franska arbetsförmedlingen ANPE. Och så blandar jag ihop datumen och går dit en dag för sent. Hur klantigt är inte det? Nästan lika klantigt som när jag höll på att missa min uppkörning för att jag var säker på att den var en halvtimme senare än vad den egentligen var.
Att glömma bort att gå på sina möten är knappast någonting som kommer att effektivisera den franska adminstrationen.
I alla fall så missade jag min träff. Det var klantigt, men gjort är gjort och det är ju inte så mycket att göra åt. Så fort jag upptäckt mitt misstag ringde jag till ANPE för att ursäkta och förklara mig och för att få en ny träff. Trodde jag. Jag var ärlig och sa som det var. (Jag skyllde inte på min bror trots att han sagt att jag fick.) Hade det varit i Sverige tror jag att jag hade fått en ny träff. Tror inte ni det? Men nu är jag ju inte i Sverige utan i Frankrike. Landet vars devis tycks vara "Varför göra det lätt när man kan göra det krångligt". Så istället för att få ett nytt möte inbokat blev jag tillsagd att skicka ett brev till ANPE i St Quentin för att förklara hur det låg till.
Ett telefonsamtal tjänar alltså ingenting till. Det skrivna ordet är kung. Så jag satte mig ner och skrev (med lite hjälp) ett riktigt franskt brev där jag skrev formaliteter som "jag ber er vänligen mottaga mina vänligaste ursäkter, min herre, min dam, mina mest tillgivna hälsningar, mademoiselle Lif" och allt sådant där som de gillar här. Sedan postade jag brevet och nu väntar jag på att de ska motta mina vänliga ursäkter och ge mig en ny träff. Men hur länge ska jag vänta? Snart ringer jag upp igen.
Och jag blir nästan tokig. Hur effektivt är det att skicka ett brev? Okej att det visar på min uppriktighet och att jag ser allvarligt på arbetsförmedlingen tjänster, men vilket slöseri med tid. Brevet ska skrivas, postas, sorteras, hamna i rätt persons postfack, läsas, godkännas, besvaras. Och när det har gått så långt, och om jag överhuvudtaget får ett nytt möte, så lär ju det ligga långt, långt fram i tiden.
Jag ska aldrig mer missa ett möte med draken den franska administrationen.
Just det här med att skriva brev känns som något rätt typiskt franskt. Samma sak var det när jag flyttade från Paris och ville ändra min adress på banken. Jag ringde till banken och sa att jag skulle flytta. "Då måste ni antingen komma in på kontoret eller skicka ett brev", förklarade dem för mig. Eftersom mitt bankkontor låg bredvid mitt jobb gick dit. Där fick jag veta att jag var tvungen att skriva ett brev även fast jag var där. Vad ska jag skriva då, frågade jag. Det slutade med att bankkassörskan dikterade för mig "min herre, min dam, jag undertecknad, mademoiselle blabla, intygar härmed att jag flyttat från följande adress blabla, vänligen mottag mina mest uppriktiga hälsningar min herre, min dam...". Vad är det för fel på en adressändringsblankett? Vem läser alla mina "madame, monsieur..."? Har de inget bättre för sig?
Att glömma bort att gå på sina möten är knappast någonting som kommer att effektivisera den franska adminstrationen.
I alla fall så missade jag min träff. Det var klantigt, men gjort är gjort och det är ju inte så mycket att göra åt. Så fort jag upptäckt mitt misstag ringde jag till ANPE för att ursäkta och förklara mig och för att få en ny träff. Trodde jag. Jag var ärlig och sa som det var. (Jag skyllde inte på min bror trots att han sagt att jag fick.) Hade det varit i Sverige tror jag att jag hade fått en ny träff. Tror inte ni det? Men nu är jag ju inte i Sverige utan i Frankrike. Landet vars devis tycks vara "Varför göra det lätt när man kan göra det krångligt". Så istället för att få ett nytt möte inbokat blev jag tillsagd att skicka ett brev till ANPE i St Quentin för att förklara hur det låg till.
Ett telefonsamtal tjänar alltså ingenting till. Det skrivna ordet är kung. Så jag satte mig ner och skrev (med lite hjälp) ett riktigt franskt brev där jag skrev formaliteter som "jag ber er vänligen mottaga mina vänligaste ursäkter, min herre, min dam, mina mest tillgivna hälsningar, mademoiselle Lif" och allt sådant där som de gillar här. Sedan postade jag brevet och nu väntar jag på att de ska motta mina vänliga ursäkter och ge mig en ny träff. Men hur länge ska jag vänta? Snart ringer jag upp igen.
Och jag blir nästan tokig. Hur effektivt är det att skicka ett brev? Okej att det visar på min uppriktighet och att jag ser allvarligt på arbetsförmedlingen tjänster, men vilket slöseri med tid. Brevet ska skrivas, postas, sorteras, hamna i rätt persons postfack, läsas, godkännas, besvaras. Och när det har gått så långt, och om jag överhuvudtaget får ett nytt möte, så lär ju det ligga långt, långt fram i tiden.
Jag ska aldrig mer missa ett möte med draken den franska administrationen.
Just det här med att skriva brev känns som något rätt typiskt franskt. Samma sak var det när jag flyttade från Paris och ville ändra min adress på banken. Jag ringde till banken och sa att jag skulle flytta. "Då måste ni antingen komma in på kontoret eller skicka ett brev", förklarade dem för mig. Eftersom mitt bankkontor låg bredvid mitt jobb gick dit. Där fick jag veta att jag var tvungen att skriva ett brev även fast jag var där. Vad ska jag skriva då, frågade jag. Det slutade med att bankkassörskan dikterade för mig "min herre, min dam, jag undertecknad, mademoiselle blabla, intygar härmed att jag flyttat från följande adress blabla, vänligen mottag mina mest uppriktiga hälsningar min herre, min dam...". Vad är det för fel på en adressändringsblankett? Vem läser alla mina "madame, monsieur..."? Har de inget bättre för sig?
Lista från ett mejl
Jag fick ett mejl med en lista. Först från Lisa i Spanien och sedan från Lina i Chile. (Åh, jag har så beresta vänner...) Jag gillar listor så jag tänkte att jag skulle svara på den jag också. Fast istället för att göra det i mejlet kan jag ju göra det i bloggen, tänkte jag. Så här är den:
1. Vad är klockan?
20:41
2. Ditt namn som det står på födelseattesten:
Sara Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta...eller vänta nu blandar jag nog ihop det
3. Smeknamn:
Det har jag inte haft så många. Vad kallar man en Sara liksom?
4. Piercings:
Nix. Inte ens i öronen.
5. Ögonfärg:
Blå
6. Födelseplats:
Västerås
7. Favoritmat:
Sushi kanske. Fast det beror på.
8. Någonsin tapetserat något med toalettpapper?
Öh nä. Men jag sparar toarullar för att bygga en möbel...
9. Älskat någon så mycket att du börjat gråta?
Ja, men så har jag ju också väldigt aktiva tårkanaler.
10. Varit med i en bilolycka?
Nej ingen riktig.
11. Krutonger eller Bacon Bitar?
Till vaddå?
12. Favoritdag på veckan:
Lördag är bra tycker jag
13. Favoritrestaurang:
Nu kommer jag bara på kinarestaurangen Nouveau Pavillon de Shanghai i St Quentin, men jag borde komma på något bättre för den är lite sunkig.
14. Favoritblomma:
Tussilago kanske?
15. Favoritsport att titta på:
Friidrott
16. Favoritdrink:
Mojito
17. Favoritglass:
Chokladglass.
21. Vilken färg har din sovrumstapet?
Hu, de är hiskliga. Fulrosa, med randig, mönstrad nederdel och blommiga bårder. Hur får man för sig att tapetsera med sådana tapeter? Usch.
22. Hur många gånger kuggade du på teoriprovet?
Noll gånger.
23. Före detta, vem fick du ditt senaste e-mail ifrån?
En Brenda Philips som skickade ett mejl med titeln "Supersize yor manhood" = junk, så det räknas kanske inte?
24. Vilken affär hade du valt att övertrassera ditt kreditkort på?
Nej jag är inte lagt åt övertrassera-kontokort-hållet.
25. Vad gör du oftast när du är uttråkad?
Surfar på Internet.
27. Vem kommer att svara på detta e-mail först?
Ingen eftersom det inte längre är ett mejl.
28. Vem av dom du skickat detta e-mail till kommer inte att svara?
Äh borde ta bort de här frågorna för att det ska funka.
29. TV-program:
Star Academy, haha.
30. Senaste person du gick ut och åt middag med:
Var på tjingtjong med A igår.
31. Ford eller Chevrolet?
Ford för det har pappa.
32. Vad lyssnar du på just nu?
Teven i bakgrunden. Snart är det Spiderman.
33. Vilken är din favoritfärg?
Blå
35. Hur många tatueringar har du?
Inga.
36. Klockslaget när du blev färdig med detta e-mail:
23.27, men Spiderman kom emellan. Observera att jag är i Frankrike och här heter han inte "Spajderman" utan "Spidérrman" (tänk franskt uttal) och han pratar franska. Förstås.
37. Har du någon gång kört slut på bensinen?
Nej.
38. Katter eller hundar?
Oj jag kan inte välja, det är gullegulligt både och.
1. Vad är klockan?
20:41
2. Ditt namn som det står på födelseattesten:
Sara Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta...eller vänta nu blandar jag nog ihop det
3. Smeknamn:
Det har jag inte haft så många. Vad kallar man en Sara liksom?
4. Piercings:
Nix. Inte ens i öronen.
5. Ögonfärg:
Blå
6. Födelseplats:
Västerås
7. Favoritmat:
Sushi kanske. Fast det beror på.
8. Någonsin tapetserat något med toalettpapper?
Öh nä. Men jag sparar toarullar för att bygga en möbel...
9. Älskat någon så mycket att du börjat gråta?
Ja, men så har jag ju också väldigt aktiva tårkanaler.
10. Varit med i en bilolycka?
Nej ingen riktig.
11. Krutonger eller Bacon Bitar?
Till vaddå?
12. Favoritdag på veckan:
Lördag är bra tycker jag
13. Favoritrestaurang:
Nu kommer jag bara på kinarestaurangen Nouveau Pavillon de Shanghai i St Quentin, men jag borde komma på något bättre för den är lite sunkig.
14. Favoritblomma:
Tussilago kanske?
15. Favoritsport att titta på:
Friidrott
16. Favoritdrink:
Mojito
17. Favoritglass:
Chokladglass.
21. Vilken färg har din sovrumstapet?
Hu, de är hiskliga. Fulrosa, med randig, mönstrad nederdel och blommiga bårder. Hur får man för sig att tapetsera med sådana tapeter? Usch.
22. Hur många gånger kuggade du på teoriprovet?
Noll gånger.
23. Före detta, vem fick du ditt senaste e-mail ifrån?
En Brenda Philips som skickade ett mejl med titeln "Supersize yor manhood" = junk, så det räknas kanske inte?
24. Vilken affär hade du valt att övertrassera ditt kreditkort på?
Nej jag är inte lagt åt övertrassera-kontokort-hållet.
25. Vad gör du oftast när du är uttråkad?
Surfar på Internet.
27. Vem kommer att svara på detta e-mail först?
Ingen eftersom det inte längre är ett mejl.
28. Vem av dom du skickat detta e-mail till kommer inte att svara?
Äh borde ta bort de här frågorna för att det ska funka.
29. TV-program:
Star Academy, haha.
30. Senaste person du gick ut och åt middag med:
Var på tjingtjong med A igår.
31. Ford eller Chevrolet?
Ford för det har pappa.
32. Vad lyssnar du på just nu?
Teven i bakgrunden. Snart är det Spiderman.
33. Vilken är din favoritfärg?
Blå
35. Hur många tatueringar har du?
Inga.
36. Klockslaget när du blev färdig med detta e-mail:
23.27, men Spiderman kom emellan. Observera att jag är i Frankrike och här heter han inte "Spajderman" utan "Spidérrman" (tänk franskt uttal) och han pratar franska. Förstås.
37. Har du någon gång kört slut på bensinen?
Nej.
38. Katter eller hundar?
Oj jag kan inte välja, det är gullegulligt både och.
Pimp my Clio
Pimp My Ride på tysk MTV, med tysk text och tyska kommentarer innan reklampausen är en riktig höjdare. Vi såg en av Pimp My Ride-killarna i Amsterdam. Tror A i alla fall. Jag hade aldrig känt igen honom även om han hade piercings i halva ansiktet. Men A blev helt till sig och ville gå fram till honom och säga: Please, pimp my Clio.
Tjing tjong kinarestaurang
Det finns inte så mycket kul i Saint Quentin men det finns en trevlig kinesrestaurang. Dit gick vi igår kväll. De har en trerättersmeny för 12,90 euro. Inte 13. 12,90. Förrätt (nems, mums), varmrätt (riz cantonnais och kyckling med ananas för mig) och dessert. Portionerna är onödigt stora. Att äta upp hälften är duktigt. Framförallt om man strävar efter övervikt. Jag brukar alltid ha plats för en efterrätt, men efter både kinesförrätt och varmrätt kände jag mig i rullningstillstånd och valde att ta mintte istället. Gott det med.
Något som är trevlig med restaurangen är att man inte bara får det man beställt utan en massa bonus runtomkring. Som en hiskligt röd och söt fördrink, räkchips, kinesisk nougat och en liten chokladbit till kaffet. Och så saké. Jag gillar egentligen inte saké, men jag tar det ändå för det serveras i roliga glas med nakna män (nakna kvinnor för männen) i botten. Som bara syns när glaset är fullt. Jättekul. Sådana tror jag att jag måste köpa. Till notan erbjuds dessutom ett visitkort med bonuspoäng. Efter att ha samlat ett antal bonuspoäng kan man välja att byta ut dem mot en fin drake i plast, en liten buddha eller något annat som finns i presentskåpet. Vi har varit där fyra gånger, så snart har vi nog samlat ihop till en liten rosa glasand eller något annat tjusigt. Lycka.
Något som är trevlig med restaurangen är att man inte bara får det man beställt utan en massa bonus runtomkring. Som en hiskligt röd och söt fördrink, räkchips, kinesisk nougat och en liten chokladbit till kaffet. Och så saké. Jag gillar egentligen inte saké, men jag tar det ändå för det serveras i roliga glas med nakna män (nakna kvinnor för männen) i botten. Som bara syns när glaset är fullt. Jättekul. Sådana tror jag att jag måste köpa. Till notan erbjuds dessutom ett visitkort med bonuspoäng. Efter att ha samlat ett antal bonuspoäng kan man välja att byta ut dem mot en fin drake i plast, en liten buddha eller något annat som finns i presentskåpet. Vi har varit där fyra gånger, så snart har vi nog samlat ihop till en liten rosa glasand eller något annat tjusigt. Lycka.
Äsch
Äh, attans. Star Academy var visst först imorgon. Vad ska jag göra nu då? Hänga tvätt. Det är ju nästan lika kul. Eller spela lite Betapet kanske.
Emmaus och äpplen
Har varit på en liten lördagsutflykt till Emmaus och till en äppelodling. Hos Emmaus blev det inga fynd. Tyckte det var dyrt. En uttorkad slickepott för en euro, slitna och trasiga möbler för 50-100 euro. Då lockar det mer med IKEA, även om återvinningsprincipen och Emmauskonceptet är trevligt. Vi letade inte heller efter något speciellt men det kan vara kul att fynda ändå. Som min fina kitchiga kaffeservis (bild finns under 4 september i min bilddagbok) som jag köpte på loppis för 2 euro.
På äppelodlingen däremot köpte jag fyra kilo nyplockade äpplen. Granny Smith, Jonagold, Royal Gala och jag vet inte vad. Gott. Fem äpplen om dagen är bra för magen eller hur var det nu igen?
Nu ska jag kolla på Star Academy. Den franska versionen av Fame Factory ungefär. Fast bättre. Typ. Eller inte så bra. Men mer lättsmält än diskussionsprogrammen runt runda bordet.
På äppelodlingen däremot köpte jag fyra kilo nyplockade äpplen. Granny Smith, Jonagold, Royal Gala och jag vet inte vad. Gott. Fem äpplen om dagen är bra för magen eller hur var det nu igen?
Nu ska jag kolla på Star Academy. Den franska versionen av Fame Factory ungefär. Fast bättre. Typ. Eller inte så bra. Men mer lättsmält än diskussionsprogrammen runt runda bordet.
Jennifer Garner på franska
Det är Alias på tv. Jennifer Garner snackar franska. Franska teveprogram är i allmänhet längre än svenska och amerikanska. Standarden är på två timmar tror jag. Därför visar de tre aliasavsnitt på raken. Kul för dem som gillar Alias men jag tycker att det blir så himla lååångt. Samma sak med dokumentärer och diskussionsprogram, de är nästan alltid två timmar. Men så gillar ju fransmännen att prata mycket... Jag vet inte hur många program det finns med folk, mest kändisar, som sitter runt ett stort bord och pratar. I två timmar. Massor. Däremot när det är tre avsnitt i rad av Sex and the city tycker jag inte att det gör så mycket. För vem har inte tyckt att ett avsnitt av Sex and the city tar slut alldeles för snabbt?
Desperate Housewifes har invaderat Frankrike också. Men bara på Canal + och den har inte vi. Så i den debatten hänger jag inte med. I det fallet visas två avsnitt på raken. Jobbigt om man är borta en torsdag och i stället för att missa ett avsnitt så missar man två. Lika bra att inte börja följa några serier så slipper jag alla dessa jobbiga problem.
Desperate Housewifes har invaderat Frankrike också. Men bara på Canal + och den har inte vi. Så i den debatten hänger jag inte med. I det fallet visas två avsnitt på raken. Jobbigt om man är borta en torsdag och i stället för att missa ett avsnitt så missar man två. Lika bra att inte börja följa några serier så slipper jag alla dessa jobbiga problem.
Hur många vuxenpoäng har du?
Jag hittade ett vuxenpoängstest via den här bloggen. Jag tror att jag har gjort det en gång innan för ganska länge sedan. Då var jag tydligen mer vuxen än nu. Den här gången fick jag nämligen 8 poäng. Medelpoängen är 17,8, då är man sådär medelvuxen. Åtta poäng är nog inte speciellt mycket för en gamling som jag känns det som...
Men det beror ju på frågorna också. Hade till exempel frågan "Prenumererar du på någon mattidning?" varit med så hade ju jag svarat ja och då hade jag säkert tredubblad min poäng på fläcken.
Gör testet du med på vuxenpoäng.se.
Men det beror ju på frågorna också. Hade till exempel frågan "Prenumererar du på någon mattidning?" varit med så hade ju jag svarat ja och då hade jag säkert tredubblad min poäng på fläcken.
Gör testet du med på vuxenpoäng.se.
Långa namn
Läste precis att Frankrikes premiärminister Dominque de Villepins fullständiga namn är: Dominique Marie François René Galouzeau de Villepin.
Det låter lite som Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump.
Själv har jag totalt tolv bokstäver i mina två förnamn och mitt efternamn. Det räcker bra tycker jag.
Det låter lite som Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump.
Själv har jag totalt tolv bokstäver i mina två förnamn och mitt efternamn. Det räcker bra tycker jag.
Fotbollskväll
A skriker merde och putain och les blaireaux och c'est honteux, för det grekiska fotbollslaget Olympiakos kvitterade just mot Lyon i slutminuterna av Champions League. Hoppsan så det kan gå. Nu sitter han tyst och suckar. Och slår hårt på soffan. Stackars soffa. Jag försökte skämta lite men det funkar visst inte så bra. Det är allvarligt det här med sport. Ja. Allvarliga grejer.
Oj, i skrivandes stund gör Lyon mål och han studsar ut i hallen och skriker oui, oui, oui, och regarde ça comme c'est beau ma chérie. Åttionionde minuten. Han pustar ut. Och låter soffan vara i fred. Puh.
Oj, i skrivandes stund gör Lyon mål och han studsar ut i hallen och skriker oui, oui, oui, och regarde ça comme c'est beau ma chérie. Åttionionde minuten. Han pustar ut. Och låter soffan vara i fred. Puh.
De Villepins frisyr
Frankrikes premiärminister Dominique de Villepin är alltid elegant och solbränd, och han har alltid välkammat fluffigt hår. Jag tror att han har en alldeles egen frisör som fixar en "brushing" (fransmännens ord för att föna och fixa håret) på honom varje morgon. Sarkozy däremot, den inte lika adliga högerkämpen han ser blek och sliten ut. Men så lyckas han också vara överallt, hela tiden, så fort det händer någonting. Hur ska han hinna sola solarium och få en brushing?
I somras avslöjades det att Tony Blair spenderat 25 000 kronor på smink de senaste åren och jag tror minsann att de Villepin spenderar en del han med, även om jag inte tror att han skulle erkänna det. Visste ni förresten att Chirac är 72 år? Lastgammal. Fransk politik är lite som en dokusåpa. Och inte bara för det fluffiga håret. Chirac gillar inte Sarkozy men han gillar de Villepin. Det franska socialistpartiet är alldeles för splittrat för att de ska utgöra något egentligt hot, i alla fall när det pratas presidentval. Chirac kan så länge som han är president inte åtalas för allt fuffens som han hade för sig som borgmästare i Paris, så vem vet, kanske vill han fortsätta som president tills döden skiljer oss åt. Nästa presidentval är 2007. Det ska bli spännande. Fransk politik är mer dramtisk än den svenska. Men så känns ju Chirac också mycket mer som en sagofigur än Göran Persson. Mycket längre bort...
I somras avslöjades det att Tony Blair spenderat 25 000 kronor på smink de senaste åren och jag tror minsann att de Villepin spenderar en del han med, även om jag inte tror att han skulle erkänna det. Visste ni förresten att Chirac är 72 år? Lastgammal. Fransk politik är lite som en dokusåpa. Och inte bara för det fluffiga håret. Chirac gillar inte Sarkozy men han gillar de Villepin. Det franska socialistpartiet är alldeles för splittrat för att de ska utgöra något egentligt hot, i alla fall när det pratas presidentval. Chirac kan så länge som han är president inte åtalas för allt fuffens som han hade för sig som borgmästare i Paris, så vem vet, kanske vill han fortsätta som president tills döden skiljer oss åt. Nästa presidentval är 2007. Det ska bli spännande. Fransk politik är mer dramtisk än den svenska. Men så känns ju Chirac också mycket mer som en sagofigur än Göran Persson. Mycket längre bort...
Mer Haddock
Hittade den här länken med ännu mera Kapten Haddock-uttryck. Någon gång vill jag kalla någon makadamplockare eller medisterkorv och ropa Vik hädan, ärkeskurk! Kanske ska testa på A, men eftersom han inte kan mer än några ord svenska så har det nog inte speciellt stor effekt. Dessutom är jag inte det minsta arg eller upprörd och då kanske det låter lite krystat att skrika ärans luspudlar.
Kapten Haddock
När du är arg på någon och inte riktigt vet vad du ska säga och när det känns som om alla vanliga skällsord inte riktigt räcker till då kan det vara bra att ta Kapten Haddock till hjälp. Här kommer en lista över delar av hans vokabulär:
Anfäkta och anamma
Anamma och regera alla världens andemakter
Amiral Nelsons alla bomber och granater och kanoner
Apsvansade analfabeter
Babian
Blixt, brak och dunder
Blåkullatomtar
Bomber och granater och krevader
Det var som topp tusen tunnor
Dårhushjon
Död och pina
Enögda kannibal
Erbarmliga plattfötter
Fähund
Fördömda kräk
Giftblåsa
Gråsuggor och spindelapor
Gravade oxsvansar
Huggormars avföda
I alla milda makters namn
Jämmer och elände
Kanapéer och konjakskransar
Kloakdjur
Luspudlar
Lymmel
Milda makter
Nu blommar asfalten
Nu går skam på torra land
Pistaschgubbar och surkålsstuvning
Plattfötter
Pyromanapa
Rullsvansapa
Råttsvansar
Sabotörer och pestråttor
Sladderfågel
Sötvattenspirater
Tjockskalle
Vidriga apmänniska
Åsneskallar
Ärkebanditer
Själv ropar jag ofta "kanapéer och konjakskransar" när jag är upprörd. Men att förlämpa någon genom att säga "rullsvansapa" är också bra.
Anfäkta och anamma
Anamma och regera alla världens andemakter
Amiral Nelsons alla bomber och granater och kanoner
Apsvansade analfabeter
Babian
Blixt, brak och dunder
Blåkullatomtar
Bomber och granater och krevader
Det var som topp tusen tunnor
Dårhushjon
Död och pina
Enögda kannibal
Erbarmliga plattfötter
Fähund
Fördömda kräk
Giftblåsa
Gråsuggor och spindelapor
Gravade oxsvansar
Huggormars avföda
I alla milda makters namn
Jämmer och elände
Kanapéer och konjakskransar
Kloakdjur
Luspudlar
Lymmel
Milda makter
Nu blommar asfalten
Nu går skam på torra land
Pistaschgubbar och surkålsstuvning
Plattfötter
Pyromanapa
Rullsvansapa
Råttsvansar
Sabotörer och pestråttor
Sladderfågel
Sötvattenspirater
Tjockskalle
Vidriga apmänniska
Åsneskallar
Ärkebanditer
Själv ropar jag ofta "kanapéer och konjakskransar" när jag är upprörd. Men att förlämpa någon genom att säga "rullsvansapa" är också bra.
Dagens musik
Dagens fem mp3or:
Dolly Parton - Jolene (jag sjunger med högt och inlevelsefullt)
Cat Stevens - Wild World (jag sjunger fortfarande med, ännu högre)
Noir Désir - Le vent l'emportera (jag sjunger inte med för jag kan inte texten. Noir Désir är en bra fransk rockgrupp som inte finns längre för att sångaren dödade sin flickvän, Dumt va?)
Renaud - Hexagone (Renaud sjunger om sitt land, Frankrike, hexagonen, och säger att allt kanske inte är så bra ändå. Den är lite gammal så han säger att dödstraffet fortfarande finns i Frankrike "Mais ils oublient qu'la guillotine, Chez nous aussi fonctionne encore" men nu är dödstraffet avskaffat, fast det skedde först 1981.)
Sophie et Magaly - Le papa pingouin (veckans fynd tack vare Ben Reagan. Luxemburgs bidrag till melodifestivalen 1980 som handlar om pappa pingvin som längtar bort från sitt isflak och som vill packa sin väska för att se världen. Le papa pingouin, le papa pingouin.... Veckans låt utan konkurrens.)
Dolly Parton - Jolene (jag sjunger med högt och inlevelsefullt)
Cat Stevens - Wild World (jag sjunger fortfarande med, ännu högre)
Noir Désir - Le vent l'emportera (jag sjunger inte med för jag kan inte texten. Noir Désir är en bra fransk rockgrupp som inte finns längre för att sångaren dödade sin flickvän, Dumt va?)
Renaud - Hexagone (Renaud sjunger om sitt land, Frankrike, hexagonen, och säger att allt kanske inte är så bra ändå. Den är lite gammal så han säger att dödstraffet fortfarande finns i Frankrike "Mais ils oublient qu'la guillotine, Chez nous aussi fonctionne encore" men nu är dödstraffet avskaffat, fast det skedde först 1981.)
Sophie et Magaly - Le papa pingouin (veckans fynd tack vare Ben Reagan. Luxemburgs bidrag till melodifestivalen 1980 som handlar om pappa pingvin som längtar bort från sitt isflak och som vill packa sin väska för att se världen. Le papa pingouin, le papa pingouin.... Veckans låt utan konkurrens.)
Söta kaniner
Wallace and Gromit var förresten bra. Gullig. Framförallt om man gillar söta kaniner. Jag skrattade mycket och filmen är verkligen välgjord med en massa detaljer. Helt okej att gå och se en höstig tisdagskväll tycker jag.
Det var rätt mycket barn i salongen, trots att filmen började nio. När går franska barn och lägger sig egenligen?
Det var rätt mycket barn i salongen, trots att filmen började nio. När går franska barn och lägger sig egenligen?
Bilddagboken
Nu har jag laddat upp bilder från Amsterdam och Antwerpen på min bilddagbok. Puh, det var jobbigt.
Wallace and Gromit ikväll
Ikväll blir det bio. Wallace and Gromit. Jag vet att den kanske vänder sig till en lite yngre publik men det gör mig ingenting. Dubbad till franska tyvärr, tyvärr. Men vad gör man? Sist vi var på bio, det var några veckor sedan nu, lyckades vi faktiskt pricka in en odubbad film. Version originale eller VO som det kallas här. Broken Flowers med Bill Murray. Det var första gången jag sett en VO-film här i St Quentin. Sedan såg jag på Bodil Malmstens blogg att hon också sett Broken Flowers odubbad i sin lilla stad i Finistère. Så det är kanske så att de helt inte har brytt sig om att dubba den filmen. Jag tyckte att den var bra i alla fall. Och jag är glad att jag slapp höra Sharon Stone prata franska.
Des noix
A kom hem på lunchen med en hel kasse valnötter som han fått av en kollega. Jag vet inte hur många kilon det kan vara. Goda och färska är de. Fast vi har ingen nötknäppare. Men A som är uppvuxen bland valnötsträd säger att det inte behövs. Det har han aldrig haft någon. Valnötter ska knäckas med en hammare. Eller öppnas med kniv. Så nu hamrar jag.
Mademoiselle
När jag stod nere vid porten blev jag tilltalad av ett par som vill fråga om en sak. Exusez-moi mademoiselle inledde han frågan, vilket är ett helt normalt sätt att inleda en fråga på i Frankrike där titlar fortfarande är viktiga. Jag blir för det mesta tilltalad mademoiselle men det händer att jag blir kallad madame också. För hur kan folk veta att jag är en mademoiselle? Jag är ändå 25 år och jag skulle egentligen kunna vara gift flera gånger om. Samtidigt gillar jag inte riktigt att bli kallad madame för då känner jag mig gammal. Det låter gammalt med madame tycker jag. För killar är det lättare, de är monsieur i vilket fall som helst. De behöver aldrig byta. Utom möjligen om de vill kallas doktor eller något sådant men det är inte riktigt samma sak.
Egentligen har jag aldrig känt något behov av titlar. Det är ingenting jag saknar i svenskan. I det flesta fall låter det rätt stelt och högtydligt tycker jag. Men det finns faktiskt fall då de är bra att ha. Till exempel om du ser en dam tappa sin halsduk på gatan och du vill tillkalla hennes uppmärksamhet. Då är det ju jättebra att ropa: "Madame!". För vad ropar man på svenska. "Öh, du! Hallå! Hallå! Du där! Ursäkta!"
Egentligen har jag aldrig känt något behov av titlar. Det är ingenting jag saknar i svenskan. I det flesta fall låter det rätt stelt och högtydligt tycker jag. Men det finns faktiskt fall då de är bra att ha. Till exempel om du ser en dam tappa sin halsduk på gatan och du vill tillkalla hennes uppmärksamhet. Då är det ju jättebra att ropa: "Madame!". För vad ropar man på svenska. "Öh, du! Hallå! Hallå! Du där! Ursäkta!"
Ejs ov bejs
I Antwerpen såg vi en reklamaffisch för ett evenemang som hette Night of the proms. Bland artistnamnen fanns Ace of Bace. Vi trodde att det kanske var något coverjippo eller något liknande men det var det tydligen inte. För i Aftonbladet kan man läsa att Ace of Bace minsann är tillbaka. Precis som Jordy. Ulf Ekberg säger att det var fantastiskt kul att spela. "Publiken har blivit lite äldre, och det har vi också." Och det har Jordy med...
Inga loppbett
Hotellet i Amsterdam var förresten helt okej. Vi kom fram först vid niotiden och dumpade bara av lite grejer innan vi gick ut för att äta och titta på Amsterdam by night. Sängen var i och för sig inte särskilt bekväm och alldeles för kort för A:s långa ben, men jag sov gott. Vi bodde på bottenvåningen med fönster mot gatan, fönstret var lite trasigt och gick inte att stänga helt så det var ganska lyhört. Som tur var var det en liten gata. Bara en av två duschar i korridoren var öppen och när jag duschade fanns det varmvatten i cirka 30 sekunder, sedan var det iskallt. Det fick mig att vakna till om inte annat. Men personalen var rätt trevlig, läget var bra, frukosten helt ok och lakanen rena. Och inga loppbett fick vi så i det stora hela var det bra.
Men vem är det som kör egentligen?
Längs med motorvägen i Belgien och i norra Frankrike finns det inte speciellt mycket att titta på. Då blir det lätt att man tittar på bilarna som åker förbi och på människorna som sitter i bilarna. Igår på väg tillbaka från Antwerpen tänkte jag på att det nästan alltid är mannen som kör och kvinnan som sitter bredvid. Därför bestämde vi oss för att göra en liten undersökning. Vi tittade både i bilarna som vi körde om och i de som körde om oss. Total drog jag 178 streck för 178 bilar, och resultatet var följande en söndag eftermiddag på en europaväg:
Man som kör och kvinna som sitter bredvid: 45 %
Ensam man: 24 %
Ensam kvinna: 13 %
Man som kör och man som sitter bredvid: 9 %
Kvinna som kör och kvinna som sitter bredvid: 5 %
Kvinna som kör och man som sitter bredvid: 5 %
Hälften av bilarna hade alltså en man och en kvinna i framsätet, och av dem var de bara lite drygt i ett fall av tio som det var kvinnan som körde. Varför är det så?
Vår bil tillhörde den största kategorin med mannen vid ratten. Fast jag kör rätt ofta när vi ska någonstans, men det beror mest på att jag inte har haft att körkort speciellt länge och att jag behöver ta alla chanser jag har att öva mig på att köra bil. Men slipper jag köra så gör jag gärna det. Jag tycker mycket bättre om att åka bil än att köra bil. Dessutom kör A bättre än jag och han tycker om att köra, men när han sitter bedvid har han svårt att slappna av och att låta bli att kommentera min körning.
Män har fler olyckor i trafiken än kvinnor. Men det måste väl till stor del bero på att det är oftare är en man som kör än en kvinna? Fast en annan iaktagelse på motorvägen är ju att de som kör fortast, de som gör vilda omkörningar för att sedan tokbromsa för att hinna med närmaste avfart, de som kör om på insidan för att vinna några platser i en bilkö, det är i nästan alla fall män. Men kvinnor har också i många fall ett riskfyllt beteende. Vi såg två tanter i en Twingo som gjorde ett för hastigt filbyte och svängde in precis framför en annan bil som fick tvärbromsa, en kvinna som började göra ett filbyte men som sedan liksom kom av sig och stannade mitt emellan två filer ett tag för att sedan gå tillbaka till sin första fil och så vidare. Sedan finns det förstås en massa kvinnor som kör jättebra, och en massa män som håller fartbegränsningarna... Men vissa tendenser tycks ändå finnas. I stadskörningen kanske ännu mer, men nu var vi ju på motorvägen.
I somras var jag på tur runt Sverige och Norge med fem franska kompisar i en hyrbil. Vi var tre tjejer och tre killar. Killarna turades om att köra, tjejerna körde aldrig. Vi blev erbjudna, men vi tackade nej, medan killarna nästan slogs om vem som skulle köra. När man kör måste man ju titta på vägen, men när man inte kör kan man lugnt sitta och titta på allting runt omkring. Det är väl ändå att föredra. Eller?
Man som kör och kvinna som sitter bredvid: 45 %
Ensam man: 24 %
Ensam kvinna: 13 %
Man som kör och man som sitter bredvid: 9 %
Kvinna som kör och kvinna som sitter bredvid: 5 %
Kvinna som kör och man som sitter bredvid: 5 %
Hälften av bilarna hade alltså en man och en kvinna i framsätet, och av dem var de bara lite drygt i ett fall av tio som det var kvinnan som körde. Varför är det så?
Vår bil tillhörde den största kategorin med mannen vid ratten. Fast jag kör rätt ofta när vi ska någonstans, men det beror mest på att jag inte har haft att körkort speciellt länge och att jag behöver ta alla chanser jag har att öva mig på att köra bil. Men slipper jag köra så gör jag gärna det. Jag tycker mycket bättre om att åka bil än att köra bil. Dessutom kör A bättre än jag och han tycker om att köra, men när han sitter bedvid har han svårt att slappna av och att låta bli att kommentera min körning.
Män har fler olyckor i trafiken än kvinnor. Men det måste väl till stor del bero på att det är oftare är en man som kör än en kvinna? Fast en annan iaktagelse på motorvägen är ju att de som kör fortast, de som gör vilda omkörningar för att sedan tokbromsa för att hinna med närmaste avfart, de som kör om på insidan för att vinna några platser i en bilkö, det är i nästan alla fall män. Men kvinnor har också i många fall ett riskfyllt beteende. Vi såg två tanter i en Twingo som gjorde ett för hastigt filbyte och svängde in precis framför en annan bil som fick tvärbromsa, en kvinna som började göra ett filbyte men som sedan liksom kom av sig och stannade mitt emellan två filer ett tag för att sedan gå tillbaka till sin första fil och så vidare. Sedan finns det förstås en massa kvinnor som kör jättebra, och en massa män som håller fartbegränsningarna... Men vissa tendenser tycks ändå finnas. I stadskörningen kanske ännu mer, men nu var vi ju på motorvägen.
I somras var jag på tur runt Sverige och Norge med fem franska kompisar i en hyrbil. Vi var tre tjejer och tre killar. Killarna turades om att köra, tjejerna körde aldrig. Vi blev erbjudna, men vi tackade nej, medan killarna nästan slogs om vem som skulle köra. När man kör måste man ju titta på vägen, men när man inte kör kan man lugnt sitta och titta på allting runt omkring. Det är väl ändå att föredra. Eller?
Dur, dur d'être bébé
Kommer ni ihåg Jordy? Den franska bebisen som sjöng om hur jobbigt det var att vara bebis i början av nittiotalet. Texten till detta oförglömliga verk kan ni läsa här, och man behöver inte kunna mycket franska för att förstå att det är bra grejer.
Jordy har efter många års tystnad gjort comeback i fransk teve. Som deltagare i dokusåpan La Ferme Célébrités, den franska motsvarigheten till Farmen med "kändisar" som deltagare. Och tro det eller ej men Jordy är ingen bebis längre, han är 17 år och trots att han var yngst på farmen så var det ändå han som vann i slutändan. Så här ser Jordy ut nu.
På bibblan
Vad gör man när man har en hel dag att spendera i Coevorden? Jag kom på att ett bibliotek ju inte är så dumt. Därför frågar jag hotellgubben om det i morse .
-Is there a library in this city?
-Library??? No, no, svarade han.
Nähä tänkte jag. Är det vi svenskar som är bortskämda med att ha ett stadsbibliotek i varenda håla och stadsdel? Som tur är är det vackert höstväder här i Holland så jag har promenerat runt staden några varv, handlat lite lunch och suttit på ett par olika bänkar i en fin park, läst bok och skrivit lite på en ansökan. Sedan såg jag plötsligt en vägskylt där det stod Bibliotheek. Efter ytterligare ett par skyltar hittade jag minsann ett trevligt och levande litet bibliotek där en timmes Internet kostar 1,60 euro. Så där är jag nu.
-Is there a library in this city?
-Library??? No, no, svarade han.
Nähä tänkte jag. Är det vi svenskar som är bortskämda med att ha ett stadsbibliotek i varenda håla och stadsdel? Som tur är är det vackert höstväder här i Holland så jag har promenerat runt staden några varv, handlat lite lunch och suttit på ett par olika bänkar i en fin park, läst bok och skrivit lite på en ansökan. Sedan såg jag plötsligt en vägskylt där det stod Bibliotheek. Efter ytterligare ett par skyltar hittade jag minsann ett trevligt och levande litet bibliotek där en timmes Internet kostar 1,60 euro. Så där är jag nu.
Messenger är bra
Jag undrar över en sak. Hur kommunicerade man innan Gud uppfann MSN Messenger? Igår hade jag en rätt alldaglig konversation med Johan:
Elefantsara säger:
hallå
Elefantsara säger:
vad har hänt med bilddagboken? den funkar aldrig nu förtiden?
Johan säger:
hej! den funkade tidigare idag.
Johan säger:
serverproblem har det visst varit.
Elefantsara säger:
jag vill ju ladda upp bilder på mig och barbapapa
Johan säger:
har du fler?
Elefantsara säger:
ja
Elefantsara säger:
barbapapa is all around me
Johan säger:
den är säkert igång igen imorgon. det är jätteirriterande att den inte funkar.
Elefantsara säger:
Johan säger:
har du smakat?
Elefantsara säger:
Elefantsara säger:
hallå
Elefantsara säger:
vad har hänt med bilddagboken? den funkar aldrig nu förtiden?
Johan säger:
hej! den funkade tidigare idag.
Johan säger:
serverproblem har det visst varit.
Elefantsara säger:
jag vill ju ladda upp bilder på mig och barbapapa
Johan säger:
har du fler?
Elefantsara säger:
ja
Elefantsara säger:
barbapapa is all around me
Johan säger:
den är säkert igång igen imorgon. det är jätteirriterande att den inte funkar.
Elefantsara säger:
på min presentationsbild äter jag en barbe à papa
Johan säger:
är det sockervadd format som barbapappa?
Johan säger:
Johan säger:
är det sockervadd format som barbapappa?
Johan säger:
en bra och rebellisk barbappabok, där familjen slåss mot förarlösa grävskopor! Länk
Elefantsara säger:
sockervadd på franska heter barbe à papa (pappas skägg) och det är alltid rosa, så jag tror, men vet inte säkert, att det är därför barbapapa heter just barbapapa
Johan säger:
jaha! så det är barbapappa som är döpt efter sockervadd, och inte vice versa.
Elefantsara säger:
jag tror det
Elefantsara säger:
hm den där barbahistorien kände jag igen, tror jag har läst den när jag var liten
Johan säger:
ja, den är bra!
Elefantsara säger:
imorgon åker jag till holland
Johan säger:
haha någon har kommit till min blogg genom att googla "Rakapparatens uppbyggnad"
Johan säger:
vad ska du göra i holland, förutom att ta droger?
Elefantsara säger:
jag ska ta droger
Johan säger:
ja, men förutom det!!
Johan säger:
jag ska hämta lite glass.
Johan säger:
men hallå!!
Elefantsara säger:
förlåt jag upptäckte precis att min träff på arbetsförmedling var idag och inte imorgon som jag trodde
Johan säger:
hoppsan! hur går det då?
Elefantsara säger:
fan vad dumt, jag har ju väntat på den i mer än två veckor
Elefantsara säger:
ingen aning, jag får väl ringa imorgon och ursäkta mig
Johan säger:
du får väl dra nån vals och boka en ny träff.
Johan säger:
typ dödsfall i familjen. skyll på mig!
Elefantsara säger:
ja men kommer säkert att få vänta hundra år, så korkat för jag har ju inget annat att göra
Johan säger:
då blir de ledsna och bokar en ny tid på studs.
Elefantsara säger:
ja haha det ska jag säga
Johan säger:
vi sjunger "min hatt den har tre kanter" på tyska. sara tittar på fotboll. och jag lyssnar på "dragosta din tei" i hörlurarna.
Elefantsara säger:
mein hut er hat drei ecken
Johan säger:
DREI ECKEN HAT MEIN HUT
Johan säger:
Vi går över daggstänkta berg.
Elefantsara säger:
fallera
Johan säger:
som lånat av smaragderna sin färg
Elefantsara säger:
fallera
Johan säger:
bra att du fortfarande känner till den svenska kulturen!
Elefantsara säger:
fallera
Johan säger:
fallera! jag läser en fransman. baudelaire.
Elefantsara säger:
adrien äter tripes (inälvor *kräks*) jag äter inget
Johan säger:
vad är det för inälvor??
Elefantsara säger:
sockervadd på franska heter barbe à papa (pappas skägg) och det är alltid rosa, så jag tror, men vet inte säkert, att det är därför barbapapa heter just barbapapa
Johan säger:
jaha! så det är barbapappa som är döpt efter sockervadd, och inte vice versa.
Elefantsara säger:
jag tror det
Elefantsara säger:
hm den där barbahistorien kände jag igen, tror jag har läst den när jag var liten
Johan säger:
ja, den är bra!
Elefantsara säger:
imorgon åker jag till holland
Johan säger:
haha någon har kommit till min blogg genom att googla "Rakapparatens uppbyggnad"
Johan säger:
vad ska du göra i holland, förutom att ta droger?
Elefantsara säger:
jag ska ta droger
Johan säger:
ja, men förutom det!!
Johan säger:
jag ska hämta lite glass.
Johan säger:
men hallå!!
Elefantsara säger:
förlåt jag upptäckte precis att min träff på arbetsförmedling var idag och inte imorgon som jag trodde
Johan säger:
hoppsan! hur går det då?
Elefantsara säger:
fan vad dumt, jag har ju väntat på den i mer än två veckor
Elefantsara säger:
ingen aning, jag får väl ringa imorgon och ursäkta mig
Johan säger:
du får väl dra nån vals och boka en ny träff.
Johan säger:
typ dödsfall i familjen. skyll på mig!
Elefantsara säger:
ja men kommer säkert att få vänta hundra år, så korkat för jag har ju inget annat att göra
Johan säger:
då blir de ledsna och bokar en ny tid på studs.
Elefantsara säger:
ja haha det ska jag säga
Johan säger:
vi sjunger "min hatt den har tre kanter" på tyska. sara tittar på fotboll. och jag lyssnar på "dragosta din tei" i hörlurarna.
Elefantsara säger:
mein hut er hat drei ecken
Johan säger:
DREI ECKEN HAT MEIN HUT
Johan säger:
Vi går över daggstänkta berg.
Elefantsara säger:
fallera
Johan säger:
som lånat av smaragderna sin färg
Elefantsara säger:
fallera
Johan säger:
bra att du fortfarande känner till den svenska kulturen!
Elefantsara säger:
fallera
Johan säger:
fallera! jag läser en fransman. baudelaire.
Elefantsara säger:
adrien äter tripes (inälvor *kräks*) jag äter inget
Johan säger:
vad är det för inälvor??
Tripes *urk*
Johan säger:haha haggis & chips!
Elefantsara säger:
men fransmännen äter kaniner, småfåglar och sniglar också
Johan säger:
SMÅFÅGLAR?
Johan säger:
PETITS OISEAUX??
Elefantsara säger:
Elefantsara säger:
men fransmännen äter kaniner, småfåglar och sniglar också
Johan säger:
SMÅFÅGLAR?
Johan säger:
PETITS OISEAUX??
Elefantsara säger:
japp cailles
Johan säger:Johan säger:
har du smakat?
Elefantsara säger:
nä tror inte det
Elefantsara säger:
men det finns i affärerna och de har alltid huvudet kvar
Elefantsara säger:
Elefantsara säger:
men det finns i affärerna och de har alltid huvudet kvar
Elefantsara säger:
med lilla näbben...
Johan säger:
vad är det för stackars fåglar som får sätta livet till?
Elefantsara säger:
fågeln heter caille
Johan säger:
Johan säger:
vad är det för stackars fåglar som får sätta livet till?
Elefantsara säger:
fågeln heter caille
Johan säger:
ah.
Elefantsara säger:
vaktel
Elefantsara säger:
på svenska
Elefantsara säger:
inte kaj
Johan säger:
ha värsta coola sidan jag hittade när jag imagegooglade VAKTEL: Länk
Elefantsara säger:
nu fick jag lust att käka gök
Johan säger:
eller halstra en sädesärla!
Elefantsara säger:
mmm...mums
Elefantsara säger:
gräsandskompott
Johan säger:
kanadagåskalops.
Elefantsara säger:
ja men det åt jag igår
Johan säger:
å! var det gott?
Elefantsara säger:
nä det smakade framnäs
Johan säger:
haha kan jag tro.
Johan säger:
undrar om man kan äta gökägg.
Johan säger:
haha det finns ett kinesiskt recept för "Fried 100-Year Old Eggs".
Elefantsara säger:
mumma
Johan säger:
besvikelse: "Eggs - "100 year old eggs", is a term referring to aged eggs, by no means 100 years old! The eggs sold in the markets and restaurants are usually a few days old."
Elefantsara säger:
vi ska bo snuskhotell med bed bugs i amsterdam
Johan säger:
varför det?
Elefantsara säger:
men det gör ju inget för vi kommer vara drogade
Johan säger:
ja, ni kommer att se rosa barbapappor överallt.
Elefantsara säger:
hittade inget annat, och läste snuskrecensionerna efter att jag bokat
Johan säger:
låter inte så dumt! då får ni se kanalerna, träskorna, tulpanerna, big ben och madame tussauds.
Elefantsara säger:
ja och bed bugs, nu ska jag kolla på frankrike-cypern, hejdå
Johan säger:
Elefantsara säger:
vaktel
Elefantsara säger:
på svenska
Elefantsara säger:
inte kaj
Johan säger:
ha värsta coola sidan jag hittade när jag imagegooglade VAKTEL: Länk
Elefantsara säger:
nu fick jag lust att käka gök
Johan säger:
eller halstra en sädesärla!
Elefantsara säger:
mmm...mums
Elefantsara säger:
gräsandskompott
Johan säger:
kanadagåskalops.
Elefantsara säger:
ja men det åt jag igår
Johan säger:
å! var det gott?
Elefantsara säger:
nä det smakade framnäs
Johan säger:
haha kan jag tro.
Johan säger:
undrar om man kan äta gökägg.
Johan säger:
haha det finns ett kinesiskt recept för "Fried 100-Year Old Eggs".
Elefantsara säger:
mumma
Johan säger:
besvikelse: "Eggs - "100 year old eggs", is a term referring to aged eggs, by no means 100 years old! The eggs sold in the markets and restaurants are usually a few days old."
Elefantsara säger:
vi ska bo snuskhotell med bed bugs i amsterdam
Johan säger:
varför det?
Elefantsara säger:
men det gör ju inget för vi kommer vara drogade
Johan säger:
ja, ni kommer att se rosa barbapappor överallt.
Elefantsara säger:
hittade inget annat, och läste snuskrecensionerna efter att jag bokat
Johan säger:
låter inte så dumt! då får ni se kanalerna, träskorna, tulpanerna, big ben och madame tussauds.
Elefantsara säger:
ja och bed bugs, nu ska jag kolla på frankrike-cypern, hejdå
Johan säger:
hej då
Tillägg: Nej, egentligen har jag aldrig ätit kanadagåskalops och jag ska inte ta droger i Amsterdam. Om det var någon som undrade.
Tillägg: Nej, egentligen har jag aldrig ätit kanadagåskalops och jag ska inte ta droger i Amsterdam. Om det var någon som undrade.
Bokat
Det blev det sunkiga hotellet med bed bugs och möss i hinkar till slut. Hittade inget bättre, och jag har bestämt mig för att tro på dem som skrivit positiva omdömen. Tror jag har förstått varför de flesta hotell är fullbokade. Det är Amsterdam maraton i helgen och drygt 16 000 personer är föranmälda. Så det bor väl hurtbullar i varenda hotellrum. Vi får ändå betala 65 euro för en natt med frukost så det är ju egentligen inte jättebilligt.
För att kompensera kalla duschar och bitande sänginvånare så har vi bokat en natt på Plaza i Antwerpen. Lite lyx skadar ju aldrig. Det bästa är att för ett dubbelrum på Plaza med badrum, byxpress och allt vad man kan tänkas behöva betalar vi 56 € tack vare något specialerbjudande på en internetsida någonstans (skam den som ger sig i hotellbokningsdjungeln). Utan frukost dock. Men (det är helkonstigt) frukosten kostar 15 euro per person och är obligatorisk. Taskigt va? Så egentligen kostar ju inte natten 56 euro då utan 56+15+15 = 86. Så det är ju lite skillnad. Men samtidigt kändes det priset ändå helt okej jämfört med de andra hotellen, och även här var vi ganska sent ute och flera av de mindre hotellen var fullbokade. Och hotellbokningssajterna började faktiskt stå mig upp i halsen så vi slog till.
I natt ska vi bo på hotell i Coevorden. Men det är Hazemeyer som betalar. Jag följer med som lyxhustru. Fast en ogift sådan.
För att kompensera kalla duschar och bitande sänginvånare så har vi bokat en natt på Plaza i Antwerpen. Lite lyx skadar ju aldrig. Det bästa är att för ett dubbelrum på Plaza med badrum, byxpress och allt vad man kan tänkas behöva betalar vi 56 € tack vare något specialerbjudande på en internetsida någonstans (skam den som ger sig i hotellbokningsdjungeln). Utan frukost dock. Men (det är helkonstigt) frukosten kostar 15 euro per person och är obligatorisk. Taskigt va? Så egentligen kostar ju inte natten 56 euro då utan 56+15+15 = 86. Så det är ju lite skillnad. Men samtidigt kändes det priset ändå helt okej jämfört med de andra hotellen, och även här var vi ganska sent ute och flera av de mindre hotellen var fullbokade. Och hotellbokningssajterna började faktiskt stå mig upp i halsen så vi slog till.
I natt ska vi bo på hotell i Coevorden. Men det är Hazemeyer som betalar. Jag följer med som lyxhustru. Fast en ogift sådan.
Pas de nouvelles...mauvaise nouvelle
På franska finns det ett uttryck som lyder "Pas de nouvelles, bonne nouvelle". Direkt översatt blir det ungefär "inga nyheter, god nyhet" fast det betyder väl egentligen ingenting på svenska. När man pratar om att "avoir des nouvelles de quelqu'un" så innebär det ungefär att höra av någon, att få en uppdatering om vad som händer med personen. Och har man inte hört något så betyder det oftast att allt är bra, att det inte hänt något speciellt och där kommer uttrycket "pas de nouvelles, bonne nouvelle" in i bilden. Första gången jag hörde någon säga det däremot trodde jag att det betydde att personen inte tyckte om den som han inte hört av, och därför tyckte det var skönt att slippa höra av honom, men så var det ju inte då.
Men i mitt fall betyder nog tyvärr pas de nouvelle inte en bonne nouvelle. Utan snarare en mauvaise nouvelle. Jag pratar om banken som inte har hört av sig. Jag tror att det bara kan betyda att jag inte fått jobbet. Och jag vet att jag borde ringa och höra efter men jag har inte gjort det.
Igår var jag på intervju för ett jobb som verkade jättespännande. Problemet var bara att jag kom drygt en och halv timme försent. Ja. Så var det med det. Mitt tåg från Saint Q var två timmar försenat på grund av en personolycka i förorten St Denis. Så egentligen var det ju inte mitt fel. Jag ringde och förvarnade. Först ringde jag och sa att jag skulle bli en halvtimme sen. Sedan var jag tvungen att ringa tillbaka och säga att jag skulle bli ännu senare, att tåget stod stilla och att jag inte hade någon aning om när jag skulle komma. I Paris är folk vana vid förseningar så de sa "c'est pas grave" (mycket användbart franskt uttryck som betyder ungefär "det är ingen fara", "det är inte allvarligt") men det kändes inte toppen ändå. Skulle egenligen ha träffat två personer men fick bara träffa en. En trevlig brasilianska. Intervju på engelska. Men de ska träffa folk hela veckan så jag känner att mina chanser är något begränsade. Synd. Det verkade kul.
Men i mitt fall betyder nog tyvärr pas de nouvelle inte en bonne nouvelle. Utan snarare en mauvaise nouvelle. Jag pratar om banken som inte har hört av sig. Jag tror att det bara kan betyda att jag inte fått jobbet. Och jag vet att jag borde ringa och höra efter men jag har inte gjort det.
Igår var jag på intervju för ett jobb som verkade jättespännande. Problemet var bara att jag kom drygt en och halv timme försent. Ja. Så var det med det. Mitt tåg från Saint Q var två timmar försenat på grund av en personolycka i förorten St Denis. Så egentligen var det ju inte mitt fel. Jag ringde och förvarnade. Först ringde jag och sa att jag skulle bli en halvtimme sen. Sedan var jag tvungen att ringa tillbaka och säga att jag skulle bli ännu senare, att tåget stod stilla och att jag inte hade någon aning om när jag skulle komma. I Paris är folk vana vid förseningar så de sa "c'est pas grave" (mycket användbart franskt uttryck som betyder ungefär "det är ingen fara", "det är inte allvarligt") men det kändes inte toppen ändå. Skulle egenligen ha träffat två personer men fick bara träffa en. En trevlig brasilianska. Intervju på engelska. Men de ska träffa folk hela veckan så jag känner att mina chanser är något begränsade. Synd. Det verkade kul.
Bed bugs...
Jag hade nästan bestämt mig för att boka budgethotellet Kooyk men så började jag läsa lite olika recensioner som folk har lämnat på olika resesidor och hittade detta på Tripadvisor:
"If you like earwigs on your pillow and bed bug bites then this is the place for you. Good location, shame about the rooms. Sink made strange noises all night and beds were rubbish. There was only 1 toilet as the other one was out of order and wasn't fixed in the 4 days that we were there. My friend woke up the first morning to discover an earwig on her pillow which wasn't very nice. On arriving back in the UK my other friend discovered that she'd been bitten by bed bugs, she was covered in them and had to go to the Doctor. I would never stay at this hotel again."
Så nu blev jag lite tveksam. Det står även om papperstunna väggar, duschar som bara har kallvatten och toaletter som luktar spyor. Men så finns det andra som har skrivit positiva omdömen. Att personalen är trevlig, frukosten god och lakanen rena. Man får ju heller inte förvänta sig alltför mycket av ett enstjärnigt hotell och i princip alla andra budgethotell tycks vara fullbokade. Hm tror jag ska slå till ändå. Läget är i alla fall bra och det handlar faktiskt bara om en natt. Men jag vill helst slippa "bed bugs"...
"If you like earwigs on your pillow and bed bug bites then this is the place for you. Good location, shame about the rooms. Sink made strange noises all night and beds were rubbish. There was only 1 toilet as the other one was out of order and wasn't fixed in the 4 days that we were there. My friend woke up the first morning to discover an earwig on her pillow which wasn't very nice. On arriving back in the UK my other friend discovered that she'd been bitten by bed bugs, she was covered in them and had to go to the Doctor. I would never stay at this hotel again."
Så nu blev jag lite tveksam. Det står även om papperstunna väggar, duschar som bara har kallvatten och toaletter som luktar spyor. Men så finns det andra som har skrivit positiva omdömen. Att personalen är trevlig, frukosten god och lakanen rena. Man får ju heller inte förvänta sig alltför mycket av ett enstjärnigt hotell och i princip alla andra budgethotell tycks vara fullbokade. Hm tror jag ska slå till ändå. Läget är i alla fall bra och det handlar faktiskt bara om en natt. Men jag vill helst slippa "bed bugs"...
Hotelljakt
Letar hotell i Amsterdam, men det var lättare sagt än gjort. Vill ha ett rum fredag till lördag. A ska dit på jobb i morgon kväll och jag får följa med. Men det är en djungel att hitta ett hotellrum på nätet. De flesta billiga tycks vara fullbokade. Vi vill helst inte bo i en "dorm" tillsammans med tjugo andra snarkande backpackers. Men inte heller betala 100 euros för en natt.
Hur hittade man egentligen hotell innan sökmotorernas tid? (Appropå sökmotorer så såg jag en intervju med en man vars hund heter Google. Det är ju jättekul som hundnamn. "Sök, Google, sök!" Fast det hör egentligen inte hit...)
Funderar på det här hotellet som kostar 65 euros för en natt. Eller det här hotellet där varje rum en konstinstallation, det verkar lite annorlunda. Men ett hotell i Red Light District med nattklubb i samma byggnad lockar inte riktigt. Annars kan man hyra en husvagn cirka tio minuter utanför stan. Det är billigt, 38 euros för en husvagn med dubbelsäng, men inte särkilt centralt eller bekvämt. Det lutar nog åt det första hotellet. De har ingen parkering, men det borde väl gå att hitta på något sätt ändå.
Lördag till sondag natt tänkte vi bo i Antwerpen. Vi hade pratat om att åka till Anvers när vi ändå var så att säga i krokarna, men jag hade inte fattat att Anvers och Antwerpen är samma stad. Där är hotellen billigare och mindre fullbokade och man verkar kunna få ett trestjärnigt med frukost för runt 60 euros. Det är väl ändå ett okej pris?
Hur hittade man egentligen hotell innan sökmotorernas tid? (Appropå sökmotorer så såg jag en intervju med en man vars hund heter Google. Det är ju jättekul som hundnamn. "Sök, Google, sök!" Fast det hör egentligen inte hit...)
Funderar på det här hotellet som kostar 65 euros för en natt. Eller det här hotellet där varje rum en konstinstallation, det verkar lite annorlunda. Men ett hotell i Red Light District med nattklubb i samma byggnad lockar inte riktigt. Annars kan man hyra en husvagn cirka tio minuter utanför stan. Det är billigt, 38 euros för en husvagn med dubbelsäng, men inte särkilt centralt eller bekvämt. Det lutar nog åt det första hotellet. De har ingen parkering, men det borde väl gå att hitta på något sätt ändå.
Lördag till sondag natt tänkte vi bo i Antwerpen. Vi hade pratat om att åka till Anvers när vi ändå var så att säga i krokarna, men jag hade inte fattat att Anvers och Antwerpen är samma stad. Där är hotellen billigare och mindre fullbokade och man verkar kunna få ett trestjärnigt med frukost för runt 60 euros. Det är väl ändå ett okej pris?
Ny intervju
Mobilen ringde. Hjärtat höll på att hoppa ur halsgropen. Jag svarade med ett lite skakigt allo.
Men det var inte banken som ville tala om huruvida jag fått jobbet eller inte. Istället var det ett annat företag som ville boka in två anställningsintervjuer på tisdag. Här går det fort plötsligt, den ansökan skickade jag i måndags. Det jobbet lät väldigt intressant. Har jag vad som krävs? Tvivlar lite när jag kollar tillbaka i jobbannonsen:
"Excellentes capacités d’analyse et de synthèse, bonne aisance relationnelle et de présentation à l’oral, forte ouverture culturelle avec la parfaite maîtrise de l’anglais plus d’une deuxième langue." .
Hur är min syntesförmåga egentligen? Perfekt engelska? En intervju på engelska och en på franska. Måste öva på att prata engelska nu. Har pratat allt för mycket franska de sista åren och har en tendens att blanda in en massa franska ord i engelskan. Ello je suis Sara from Sweden.
Men det var inte banken som ville tala om huruvida jag fått jobbet eller inte. Istället var det ett annat företag som ville boka in två anställningsintervjuer på tisdag. Här går det fort plötsligt, den ansökan skickade jag i måndags. Det jobbet lät väldigt intressant. Har jag vad som krävs? Tvivlar lite när jag kollar tillbaka i jobbannonsen:
"Excellentes capacités d’analyse et de synthèse, bonne aisance relationnelle et de présentation à l’oral, forte ouverture culturelle avec la parfaite maîtrise de l’anglais plus d’une deuxième langue." .
Hur är min syntesförmåga egentligen? Perfekt engelska? En intervju på engelska och en på franska. Måste öva på att prata engelska nu. Har pratat allt för mycket franska de sista åren och har en tendens att blanda in en massa franska ord i engelskan. Ello je suis Sara from Sweden.
Stinkbomb
Camenbertklämningen sist jag var och handlade gick visst inget vidare. Jag lyfte på locket, klämde lite försiktigt, sniffade lite och kände mig rätt fransk. Tyvärr var jag lite förkyld och mitt luktsinne var inte i toppform så jag lyckades få med mig en riktigt stinkbomb hem. Okej att jag är i Frankrike och att franska ostar ska stinka men den här går ändå till överdrift. När jag öppnar kylskåpet luktar det ända in till sovrummet och då har jag ändå packat in den i en sisådär fyra plastpåsar. Jag ville slänga den men A tycker att den är god och säger att han ska äta upp den. Han får gärna äta snabbt. Hu. Det stinker.
Kom att tänka på en fransk kompis i Montréal, Sylvain. Han syster kom på besök från Frankrike och Sylvain hade beställt en reblochon-ost för att bjuda sin vänner på tartiflette. För att ostens smak verkligen ska komma fram ska den förvaras i rumstemperatur. Sylvain hade lagt den i en påse på köksbänken. När hans australienska rumskompis kom hem från skolan undrade hon vad det var som stank. Hon hittade en påse på köksbänken som såg mystisk ut och som hon genast slängde. Sylvains franska kompisar, och jag, kom och man såg hur det vattnades i munnen på dem när någon sa tartiflette eller reblochon. Allting var förberett. Potatisen var skivad, vinflaskorna uppkorkade. Det saknades bara osten. Den heliga osten. Aldrig hade den stackars australiensiskan sett så många upprörda fransmän på en gång. Men precis som tartifletten så var slutet gott. Osten låg kvar i sin påse och gick att rädda från soptunnan. Skulle tro att tiden i soptunna bara lyfta fram ostens aromer, och odörer, ytterligare.
Kom att tänka på en fransk kompis i Montréal, Sylvain. Han syster kom på besök från Frankrike och Sylvain hade beställt en reblochon-ost för att bjuda sin vänner på tartiflette. För att ostens smak verkligen ska komma fram ska den förvaras i rumstemperatur. Sylvain hade lagt den i en påse på köksbänken. När hans australienska rumskompis kom hem från skolan undrade hon vad det var som stank. Hon hittade en påse på köksbänken som såg mystisk ut och som hon genast slängde. Sylvains franska kompisar, och jag, kom och man såg hur det vattnades i munnen på dem när någon sa tartiflette eller reblochon. Allting var förberett. Potatisen var skivad, vinflaskorna uppkorkade. Det saknades bara osten. Den heliga osten. Aldrig hade den stackars australiensiskan sett så många upprörda fransmän på en gång. Men precis som tartifletten så var slutet gott. Osten låg kvar i sin påse och gick att rädda från soptunnan. Skulle tro att tiden i soptunna bara lyfta fram ostens aromer, och odörer, ytterligare.
Väntar fortfarande
Nej de har inte ringt. Och ja telefonen funkar fortfarande.
Jag har en känsla av att jag inte kommer att få jobbet. Det känns liksom lite snopet att ha gått i genom fyra grillningsintervjuer och så blir det ingenting av det hela. Samtidigt tvivlar jag lite på om det verkligen är rätt jobb för mig. Och sådant lyser väl i genom på anställningsintervjuer om något. Jag kommer självklart bli besviken om de ringer och säger nej, men får jag väl ta det som en spark i rumpan och tänka i genom vad det var som gick fel under intervjun och vad jag kan göra för att undvika det nästa gång. Ja det låter så klokt så klokt, men är mycket lättare sagt än gjort.
Har de inte ringt idag på eftermiddagen ringer jag. Fast vet inte riktigt vem jag ska ringa. De sa liksom "vi hör av oss" och lämnade inga nummer till mig utifall jag ville höra av mig om något. Och jag glömde förstås bort att fråga.
Jag har en känsla av att jag inte kommer att få jobbet. Det känns liksom lite snopet att ha gått i genom fyra grillningsintervjuer och så blir det ingenting av det hela. Samtidigt tvivlar jag lite på om det verkligen är rätt jobb för mig. Och sådant lyser väl i genom på anställningsintervjuer om något. Jag kommer självklart bli besviken om de ringer och säger nej, men får jag väl ta det som en spark i rumpan och tänka i genom vad det var som gick fel under intervjun och vad jag kan göra för att undvika det nästa gång. Ja det låter så klokt så klokt, men är mycket lättare sagt än gjort.
Har de inte ringt idag på eftermiddagen ringer jag. Fast vet inte riktigt vem jag ska ringa. De sa liksom "vi hör av oss" och lämnade inga nummer till mig utifall jag ville höra av mig om något. Och jag glömde förstås bort att fråga.
Väntan
Jag går och väntar på att min mobil ska ringa men den gör ju inte det. Jo en gång ringde det men då var det pappa och det är förstås också trevligt men det var inte det jag ville.
Jag har varit på fyra intervjuer för ett jobb i Paris. Ett finansjobb på en bank. Kanske inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men det verkade intressant, är ett bra företag och framförallt det är ett riktigt jobb och det är vad jag helst vill ha just nu. Den första intervjun tyckte jag inte gick speciellt bra. Men den gick i alla fall så pass bra att jag fick komma tillbaka. Den andra intervjun gick bra och så har jag nästan aldrig känt efter en anställningsinterju eftersom jag alltid ska gå och bli så himla nervös. Den tredje intervjun däremot gick helt åt skogen. Jag tror att han försökte stressa mig med flit för att se hur jag klarade av stress och tyvärr lyckades han alltför bra. Han ifrågasatte alla mina svar, och det är ju rätt normalt på en anställningsintervju och det brukar jag klara av, men den här gången gick det inte alls, jag blev helt ställd och kunde plötsligt inte svara på en enda fråga. Så dumt. Luften bara gick ur mig och jag kunde inte prata franska längre. Eller snarare inte prata alls. Blir så förbannad på mig själv att jag ska bli så osäker och inte våga stå för min svar. Den fjärde intervjun gick väl sådär, den var rätt kort. De sa att de skulle höra av sig i slutet av den här veckan. Men än har det inte ringt.
I natt låg jag och tänkte på att min mobil kanske var trasig. Jag vet ju egentligen att den inte är det men jag blev ändå tvungen att gå upp och testa att ringa till den från den fasta telefonen. Den funkade. Haha. Jag tror att jag är lite fixerad. Undrar om den kanske har slutat fungera sedan pappa ringde vid lunch ungefär. Tror jag ska testa igen.
Ha, den funkar fortfarande...
Precis som med en inskrivning på arbetsförmedlingen så är rekryteringsprocesserna inte heller särskilt snabba här. Fast det beror förstås på. För det här jobbet har det i alla fall inte varit det. Tror att jag skickade iväg ansökan i slutet av augusti. Efter några veckor ringde de och bestämde en första intervju på koncernens gemensamma rekryteringscentrum några veckor fram i tiden. Ett par veckor efter den intervjun ringde de för att bestämma tid för ytterligare tre intervjuer. På dotterbolaget där jag skulle jobba denna gång. Och nu är vi plötsligt i oktober och jag väntar på ett telefonsamtal. Jag har sökt en massa andra jobb också, så telefonen får gärna ringa och erbjuda mig andra intervjuer också, men just det här samtalet vet jag ju ska komma. Imorgon antar jag. Undrar om telefonen funkar imorgon också.
Jag har varit på fyra intervjuer för ett jobb i Paris. Ett finansjobb på en bank. Kanske inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men det verkade intressant, är ett bra företag och framförallt det är ett riktigt jobb och det är vad jag helst vill ha just nu. Den första intervjun tyckte jag inte gick speciellt bra. Men den gick i alla fall så pass bra att jag fick komma tillbaka. Den andra intervjun gick bra och så har jag nästan aldrig känt efter en anställningsinterju eftersom jag alltid ska gå och bli så himla nervös. Den tredje intervjun däremot gick helt åt skogen. Jag tror att han försökte stressa mig med flit för att se hur jag klarade av stress och tyvärr lyckades han alltför bra. Han ifrågasatte alla mina svar, och det är ju rätt normalt på en anställningsintervju och det brukar jag klara av, men den här gången gick det inte alls, jag blev helt ställd och kunde plötsligt inte svara på en enda fråga. Så dumt. Luften bara gick ur mig och jag kunde inte prata franska längre. Eller snarare inte prata alls. Blir så förbannad på mig själv att jag ska bli så osäker och inte våga stå för min svar. Den fjärde intervjun gick väl sådär, den var rätt kort. De sa att de skulle höra av sig i slutet av den här veckan. Men än har det inte ringt.
I natt låg jag och tänkte på att min mobil kanske var trasig. Jag vet ju egentligen att den inte är det men jag blev ändå tvungen att gå upp och testa att ringa till den från den fasta telefonen. Den funkade. Haha. Jag tror att jag är lite fixerad. Undrar om den kanske har slutat fungera sedan pappa ringde vid lunch ungefär. Tror jag ska testa igen.
Ha, den funkar fortfarande...
Precis som med en inskrivning på arbetsförmedlingen så är rekryteringsprocesserna inte heller särskilt snabba här. Fast det beror förstås på. För det här jobbet har det i alla fall inte varit det. Tror att jag skickade iväg ansökan i slutet av augusti. Efter några veckor ringde de och bestämde en första intervju på koncernens gemensamma rekryteringscentrum några veckor fram i tiden. Ett par veckor efter den intervjun ringde de för att bestämma tid för ytterligare tre intervjuer. På dotterbolaget där jag skulle jobba denna gång. Och nu är vi plötsligt i oktober och jag väntar på ett telefonsamtal. Jag har sökt en massa andra jobb också, så telefonen får gärna ringa och erbjuda mig andra intervjuer också, men just det här samtalet vet jag ju ska komma. Imorgon antar jag. Undrar om telefonen funkar imorgon också.
Bullar och baguetter
Igår var det kanelbullens dag i Sverige. Det är sådana små grejer som kan få en att längta hem. I och för sig hade väl jag kunnat baka kanelbullar här också, men det har jag inte haft lust med. Fast en sak undrar jag över, och det är var man köper jäst i Frankrike. På supermarchéerna (ja men man får prata frenska när man bor i la France faktiskt) hittar jag bara levure chimique och det är mer som bakpulver, jag vill ha jäst som är som sådana där små gula kuber som finns i kyldisken hemma. Fransmännen har ju alltid en bagare runt hörnet så de bakar inte så mycket själva och ingen tycks veta vad för konstig jäst jag pratar om.
Har snokat runt lite på nätet och tror att jästen jag söker kallas levure boulangère här. Bagarjäst. Borde väl kunna köpas på bageriet då eller?
I Frankrike är det baguettens dag idag. Och alla andra dagar också. Nu ska jag gå och handla. Och jag ska lyfta locket på camenbertasken och klämma lite suspekt så där som fransmännen gör. Jag vet inte riktigt ur den ska kännas. Och jag luktar på meloner utan att riktigt veta hur de ska lukta. Det får mig att känna mig mer professionell. Som hej här kommer jag och jag är värsta bra på att handla. Liksom.
Har snokat runt lite på nätet och tror att jästen jag söker kallas levure boulangère här. Bagarjäst. Borde väl kunna köpas på bageriet då eller?
I Frankrike är det baguettens dag idag. Och alla andra dagar också. Nu ska jag gå och handla. Och jag ska lyfta locket på camenbertasken och klämma lite suspekt så där som fransmännen gör. Jag vet inte riktigt ur den ska kännas. Och jag luktar på meloner utan att riktigt veta hur de ska lukta. Det får mig att känna mig mer professionell. Som hej här kommer jag och jag är värsta bra på att handla. Liksom.
Tidskrävande
Ibland kan jag bli tokig på att allting ska ta så lång tid här. När jag kom tillbaka till Sverige sist jag var hemma bestämde jag mig för att skriva in mig på Arbetsförmedlingen. Eftersom jag inte hade något jobb verkade det ju rätt rimligt. Jag kollade först in Arbetsförmedlings hemsida och fick där reda på att jag kunde fylla i ett formulär med diverse frågor om mig och mina erfarenheter innan jag tog kontakt med ett kontor så skulle allt gå lite snabbare. Det gjorde jag. Sedan knallade jag in på Arbetsförmedlingen på Stora gatan i Västerås och sa hej jag är arbetslös, vad ska jag göra. Den trevliga damen sa åt mig att vänta lite. Jag hann bara bläddra i några broschyrer om att arbeta i Frankrike innan jag blev kallad och fick träffa en handläggare. Jag sa att jag redan skrivit in mig på Internet. Hon kollade på det jag fyllt i och sa, oj har du gjort allt det här redan. Ja, sa jag. Jag förklarade min situation och hon konstaterade att jag var så pass "självgående" att jag inte behövde någon handledarträff utan vi kunde göra min handlingsplan på en gång. Det hela tog bara några minuter sedan var det klart. Några dagar senare fick jag gå på ett informationsmöte och det var allt.
Frankrike är inte Sverige. På gott och ont. Jag ville undersöka mina möjligheter att skriva in mig på den franska arbetsförmedlingen. Jag vet att det bland annat finns möjlighet att få ersättning för resor till och från anställningsintervjuer och liknande så det är ju dumt att inte försöka. Så jag knallade in på ANPE på rue Gabriel Péri i Saint Quentin. Där var det full action och trots att St Quentin statistiskt sett är ungefär hälften så stort som Västerås var det inte intrycket jag fick. Jag frågade damen i luckan hur jag skulle göra för att skriva in mig. Hon förklarade att jag skulle först ringa ASSEDIC och skriva in mig där och sedan ringa tillbaka till ANPE för att skriva in mig hos dem. Jag fick diverse papper och telefonnummer. Jag ringde ASSEDIC som är franska motsvarigheten till a-kassan ungefär och eftersom det var telefonkö fick jag veta att jag även kunde skriva in mig på Internet. Bra tänkte jag. Det testar jag.
Väl hemma öppnade jag ASSEDICs hemsida. Jag kunde inte skriva in mig eftersom jag inte har något franskt försäkringskassenummer (det håller jag också på att fixa men det är en annan historia). Nähä. Jag ringde upp ASSEDIC igen och fick veta att telefontiden var slut för dagen. Så klart. Nästa dag ringde jag igen. Jag fick veta att jag skulle få diverse papper att fylla i hemskickade och sedan fick jag en tid för ett möte med en handläggare lite drygt två veckor fram i tiden. Sedan var det bara att vänta. Papprena kom efter en vecka. Inskrivningsträffen gick bra efter det att damen gått iväg för att verifiera att Sverige verkligen är med i EU och att jag verkligen får jobba här. Jag fick en ny bunt papper att fylla i och damen förklarade att ANPE skulle kontakta mig och att jag inte behövde kontakta dem. Jag väntade ett par dagar utan att bli kontaktad. Jag ringde ANPE i måndags och fick prata med en förvirrad herre som sa att jag inte fanns med på deras lista över ASSEDIC-inskrivna. Jo det gör jag, sa jag. Till slut hittade han mig och jag fick tid för två olika obligatoriska inskrivningsträffar den 12 oktober. 12 oktober... Så nu är det bara att vänta igen. Och att tro att en inskrivning som arbetssökande ska ta mindre än en månad är att överskatta den franska administrationen.
Frankrike är inte Sverige. På gott och ont. Jag ville undersöka mina möjligheter att skriva in mig på den franska arbetsförmedlingen. Jag vet att det bland annat finns möjlighet att få ersättning för resor till och från anställningsintervjuer och liknande så det är ju dumt att inte försöka. Så jag knallade in på ANPE på rue Gabriel Péri i Saint Quentin. Där var det full action och trots att St Quentin statistiskt sett är ungefär hälften så stort som Västerås var det inte intrycket jag fick. Jag frågade damen i luckan hur jag skulle göra för att skriva in mig. Hon förklarade att jag skulle först ringa ASSEDIC och skriva in mig där och sedan ringa tillbaka till ANPE för att skriva in mig hos dem. Jag fick diverse papper och telefonnummer. Jag ringde ASSEDIC som är franska motsvarigheten till a-kassan ungefär och eftersom det var telefonkö fick jag veta att jag även kunde skriva in mig på Internet. Bra tänkte jag. Det testar jag.
Väl hemma öppnade jag ASSEDICs hemsida. Jag kunde inte skriva in mig eftersom jag inte har något franskt försäkringskassenummer (det håller jag också på att fixa men det är en annan historia). Nähä. Jag ringde upp ASSEDIC igen och fick veta att telefontiden var slut för dagen. Så klart. Nästa dag ringde jag igen. Jag fick veta att jag skulle få diverse papper att fylla i hemskickade och sedan fick jag en tid för ett möte med en handläggare lite drygt två veckor fram i tiden. Sedan var det bara att vänta. Papprena kom efter en vecka. Inskrivningsträffen gick bra efter det att damen gått iväg för att verifiera att Sverige verkligen är med i EU och att jag verkligen får jobba här. Jag fick en ny bunt papper att fylla i och damen förklarade att ANPE skulle kontakta mig och att jag inte behövde kontakta dem. Jag väntade ett par dagar utan att bli kontaktad. Jag ringde ANPE i måndags och fick prata med en förvirrad herre som sa att jag inte fanns med på deras lista över ASSEDIC-inskrivna. Jo det gör jag, sa jag. Till slut hittade han mig och jag fick tid för två olika obligatoriska inskrivningsträffar den 12 oktober. 12 oktober... Så nu är det bara att vänta igen. Och att tro att en inskrivning som arbetssökande ska ta mindre än en månad är att överskatta den franska administrationen.
Vad har jag gjort som jag är stolt över...
Usch idag har jag inte varit effektiv. Sitter och försöker knåpa ihop svar på diverse HR-frågor som finns på Unilevers franska rekryteringssida. Känner en som känner en som eventuellt kan fixa lite så att min ansökan hamnar lite högre upp i högen. Men i vilket fall så måste jag svara på frågorna på deras hemsida. Frågorna är av typen "beskriv en situation där du har utfört något som du är stolt över", "där du har varit tvungen att hantera en konflikt", "där du har övertygat en eller flera personer", "där du har utfört något som du inte är nöjd med". Ja, översättningen är lite kass, frågorna låter betydligt bättre på franska. Det är väl egentligen inte särskilt svåra frågor, men jag lyckas ändå inte få ihop några svar som jag är nöjd med. Kan ju inte skriva vad som helst heller för om jag kommer på intervu får jag antagligen motivera mina svar. Suck, slår mig fortfarande fram i rekryteringsdjungeln.
Lyssnar på min bästa Kuba-skiva och önskar att jag kunde dansa. Tänker på en bilresa i Kanada. Det var snöstorm, vi rullade i trettio kilometer i timmen på motorvägen men inne i bilen var vi varma tack vare fläkt och kubanska rytmer. Aldrig har jag frusit så mycket som under min vinter i Montréal. Is i ögonfransarna och kaffe som frös till is i muggen innan jag hunnit dricka upp. Samtidigt var det en så vacker vinter, med klarblå himmel, sol, långa dagar (jämfört med Sverige) och mängder av snö.
Igår var det en dokumentär om Kuba på tv. Upptäckte ett nytt yrke. Högläsare i cigarrfabrik. Under tiden som arbetarna rullar cigarrer står det en kvinna och läser högt för dem. För att utbilda. Det kan vara allt möjligt från revolutionspropaganda till råd om hälsa och roliga historier.
En kvinna som rullat cigarrer i 14 år lyfter blicken mot reportern utan att sluta rulla sin tobak och säger att en dag utan högläsning är en tråkigt dag.
Lyssnar på min bästa Kuba-skiva och önskar att jag kunde dansa. Tänker på en bilresa i Kanada. Det var snöstorm, vi rullade i trettio kilometer i timmen på motorvägen men inne i bilen var vi varma tack vare fläkt och kubanska rytmer. Aldrig har jag frusit så mycket som under min vinter i Montréal. Is i ögonfransarna och kaffe som frös till is i muggen innan jag hunnit dricka upp. Samtidigt var det en så vacker vinter, med klarblå himmel, sol, långa dagar (jämfört med Sverige) och mängder av snö.
Igår var det en dokumentär om Kuba på tv. Upptäckte ett nytt yrke. Högläsare i cigarrfabrik. Under tiden som arbetarna rullar cigarrer står det en kvinna och läser högt för dem. För att utbilda. Det kan vara allt möjligt från revolutionspropaganda till råd om hälsa och roliga historier.
En kvinna som rullat cigarrer i 14 år lyfter blicken mot reportern utan att sluta rulla sin tobak och säger att en dag utan högläsning är en tråkigt dag.
Inne eller ute
Jag tycker att Ebba von Sydow är rätt kul ibland. Hon verkar ha självdistans och kunna driva med sig själv. Brukar sällan läsa hennes blogg eller hennes krönikor. Tycker inte att de är speciellt intressanta. Men nu läste jag precis hennes Alla talar om-krönika från i fredags. Den var kul. Hon har gjort en inne- och utelista och liksom bara hittat på lite vad som helst. Som typ plast och nystrukna skjortor är fel i höst men garnbollar och ridstövlar är helt rätt. Haha rätt kul. Själv har hon en rätt ful morgonrock på sig i sin bildbyline, och det visar ju på självdistans om inte annat.
Ebba ska bli chefredaktör för Veckorevyn och det är ju rätt coolt. Var väldigt länge sedan jag läste Veckorevyn men ser gärna fler unga tjejer i ledarpositioner och Ebba verkar ha skinn på näsan (fånigt uttryck) och det kan behövas fler som henne. Däremot tror jag inte att Sverige har något större behov av fler "rätt och fel i höst-listor" men jag gör en ändå. Ungefär på samma nivå som Ebbas fast hennes var helt klart snäppet fyndigare.
Rätt
Porttelefoner
Arbetsförmedlingshandläggare
Svart ludd på hörlurar
Tvål
Ebba ska bli chefredaktör för Veckorevyn och det är ju rätt coolt. Var väldigt länge sedan jag läste Veckorevyn men ser gärna fler unga tjejer i ledarpositioner och Ebba verkar ha skinn på näsan (fånigt uttryck) och det kan behövas fler som henne. Däremot tror jag inte att Sverige har något större behov av fler "rätt och fel i höst-listor" men jag gör en ändå. Ungefär på samma nivå som Ebbas fast hennes var helt klart snäppet fyndigare.
Rätt
Porttelefoner
Arbetsförmedlingshandläggare
Svart ludd på hörlurar
Tvål
Fel
Tejp
Atlanten
Fötter
Handstickade tomtar
Tejp
Atlanten
Fötter
Handstickade tomtar
Burr höst
Okej, ja jag erkänner. Det var lite väl optimistiskt att gå ut i ballerinaskor utan strumpor idag. Det är kanske dags att inse att det faktiskt börjar bli höst på riktigt nu. Det är faktiskt oktober. Men himlen var blå så jag tänkte att det nog inte skulle vara så kallt. Jag undrar lite försynt var sommaren tog vägen...
Tour de Franz
Franz Ferdinand har döpt sin frankriketurné till Tour de Franz. Det tycker jag var lite kul. Ska försöka gå och se dem antingen i Paris i slutet av oktober eller i Lille den 1 november. Har aldrig sett dem live men gillar deras musik.
Franz Ferdinand har förresten en egen blogg på sin hemsida. Där kan man bland annat läsa om den franske sångaren M:s divafasoner under en festival i Belfort.
Franz Ferdinand har förresten en egen blogg på sin hemsida. Där kan man bland annat läsa om den franske sångaren M:s divafasoner under en festival i Belfort.
Hundralistan
En annan lista som jag sett i en hel del bloggar och som jag tycker verkar kul.
Jag
1. Är jätteallergisk mot jordnötter
2. Har bott i tre länder
3. Pratar franska flytande, men inte perfekt
4. Har just nu på mig en t-shirt från Harvard
5. Köpte den i Harvards turistshop i Boston 2003
6. Har konstiga fötter och en missblidad tå
7. och således ganska svårt att hitta skor
8. dessutom har jag skostorlek 41 och det är inte jättehett när man är tjej
9. Är lång
10. och ganska kraftigt byggd
11. Gillar inte min muskliga vader
12. de får inte plats i stövlar och är okvinnliga
13. En sak som jag saknar med Sverige är smågodis
14. men det är lika bra att det inte finns här för det är inte nyttigt för mig
15. Har bott i Västerås, Grenoble, Montpellier, Göteborg, Montréal, Paris och Saint-Quentin
16. Mina föräldrar har varit och hälsat på mig överallt
17. utom i St Quentin men det kommer nog snart
18. om inte jag hinner flytta innan
19. Söker jobb
20. när jag hittar ett jobb kommer jag antagligen att flytta
21. mest troligt är att det blir Paris
22. för det är där det finns mest jobb
23. Gillar Paris
24. men tycker det är jobbigt att det är så mycket folk överallt
25. och att det inte finns någon "natur" bara stad
26. Har firat jul på Kuba
27. på en sandstrand med en kompis och två fransmän som vi just hade träffat
28. Men mest tycker jag om att fira jul med min familj
29. Har en rätt liten släkt
30. Men den växer
31. Förra året fick jag en kusin
32. och nästa år ska jag bli faster
33. Har varit på två examensfest i Italien
34. den ena i Milano och den andra i Rom
35. Tycker att italienare är rejält bra på att festa
36. I somras var jag norr om Polcirkeln för första gången
37. det var under en road trip med tre fransmän och två fransyskor
38. Min pojkvän är fransman
39. Vi träffades i Kanada
40. Han har en stor familj
41. och de flesta i hans familj bor i samma by
42. Deras släktmiddagar kan hålla på ungefär 12 timmar och innehålla en hel massa olika rätter
43. Det lång tid innan jag vande mig vid det franska kindpussandet
44. Har spelat tvärflöjt
45. men har inte övat på ett tag så nu skulle det nog gå knackigt
46. Har ridit i en massa år
47. men aldrig riktigt känt mig som en hästtjej
48. Tog körkort först i somras
49. Kommer ofta för sent
50. Hatar att komma för sent
51. Har tjockt och lockigt hår
52. som lätt blir lite risigt
53. Är rätt dålig på städa
54. men blir bättre och bättre på att laga mat
55. Förlorar alltid i minigolf
56. Tycker inte om att förlora
57. Är lite smått beroende av Betapet - alfapet på internet
58. Har just nu 1986 i betapetranking
59. men den har varit bättre
60. Jag har varit distriktsmästare i häcklöpning
61. men är inte speciellt sportig
62. Alla i min familj är journalister utom jag
63. Saknar att cykla
64. Gillar frukt
65. Är extremt morgontrött
66. Älskar att snooza på morgonen
67. Har rätt dålig självdisciplin
68. Min mobiltelefon är en Nokia 3100
69. Samlar på elefanter
70. Har svårt för att slänga saker
71. Har jobbat som växeltelefonist en gång för länge sedan
72. och som biljettförsäljare till Paddanbåtarna i Göteborg
73. och med en hel massa andra saker
74. Gillar att dricka vin
75. Har aldrig varit i Asien
76. men kommer säkert åka dit
77. Sminkar mig inte speciellt mycket
78. men går sällan ut utan mascara
79. Har aldrig köpt kläder på internet
80. men en hel massa flygbiljetter har jag köpt
81. Borde träna mera
82. Gillar att köpa böcker
83. Just nu läser jag en fransk bok om Hollywood
84. Den är inte speciellt bra, men lättsmält
85. Har glömt att skicka kort till min mamma som fyller år i morgon
86. Skulle vilja tycka om att dansa
87. Är vänsterhänt
88. Är en tidsoptimist av värsta sort
89. Skulle aldrig betala flera tusen för en handväska
90. Gråter när jag skrattar
91. Är väldigt närsynt
92. Kan vrida mina armbågar på ett konstigt sätt
93. och vifta på lilltån
94. Har folk från tio olika länder på min msn-lista
95. Har en bärbar dator
96. Börjar tröttna på den här listan nu
97. Fast trodde det skulle ta längre tid att skriva 100 saker
98. Trivs inte i klänning
99. Känner mig för lång för högklackat
100. Och extra lång känner jag mig i Frankrike eftersom alla är så små här...
Jag
1. Är jätteallergisk mot jordnötter
2. Har bott i tre länder
3. Pratar franska flytande, men inte perfekt
4. Har just nu på mig en t-shirt från Harvard
5. Köpte den i Harvards turistshop i Boston 2003
6. Har konstiga fötter och en missblidad tå
7. och således ganska svårt att hitta skor
8. dessutom har jag skostorlek 41 och det är inte jättehett när man är tjej
9. Är lång
10. och ganska kraftigt byggd
11. Gillar inte min muskliga vader
12. de får inte plats i stövlar och är okvinnliga
13. En sak som jag saknar med Sverige är smågodis
14. men det är lika bra att det inte finns här för det är inte nyttigt för mig
15. Har bott i Västerås, Grenoble, Montpellier, Göteborg, Montréal, Paris och Saint-Quentin
16. Mina föräldrar har varit och hälsat på mig överallt
17. utom i St Quentin men det kommer nog snart
18. om inte jag hinner flytta innan
19. Söker jobb
20. när jag hittar ett jobb kommer jag antagligen att flytta
21. mest troligt är att det blir Paris
22. för det är där det finns mest jobb
23. Gillar Paris
24. men tycker det är jobbigt att det är så mycket folk överallt
25. och att det inte finns någon "natur" bara stad
26. Har firat jul på Kuba
27. på en sandstrand med en kompis och två fransmän som vi just hade träffat
28. Men mest tycker jag om att fira jul med min familj
29. Har en rätt liten släkt
30. Men den växer
31. Förra året fick jag en kusin
32. och nästa år ska jag bli faster
33. Har varit på två examensfest i Italien
34. den ena i Milano och den andra i Rom
35. Tycker att italienare är rejält bra på att festa
36. I somras var jag norr om Polcirkeln för första gången
37. det var under en road trip med tre fransmän och två fransyskor
38. Min pojkvän är fransman
39. Vi träffades i Kanada
40. Han har en stor familj
41. och de flesta i hans familj bor i samma by
42. Deras släktmiddagar kan hålla på ungefär 12 timmar och innehålla en hel massa olika rätter
43. Det lång tid innan jag vande mig vid det franska kindpussandet
44. Har spelat tvärflöjt
45. men har inte övat på ett tag så nu skulle det nog gå knackigt
46. Har ridit i en massa år
47. men aldrig riktigt känt mig som en hästtjej
48. Tog körkort först i somras
49. Kommer ofta för sent
50. Hatar att komma för sent
51. Har tjockt och lockigt hår
52. som lätt blir lite risigt
53. Är rätt dålig på städa
54. men blir bättre och bättre på att laga mat
55. Förlorar alltid i minigolf
56. Tycker inte om att förlora
57. Är lite smått beroende av Betapet - alfapet på internet
58. Har just nu 1986 i betapetranking
59. men den har varit bättre
60. Jag har varit distriktsmästare i häcklöpning
61. men är inte speciellt sportig
62. Alla i min familj är journalister utom jag
63. Saknar att cykla
64. Gillar frukt
65. Är extremt morgontrött
66. Älskar att snooza på morgonen
67. Har rätt dålig självdisciplin
68. Min mobiltelefon är en Nokia 3100
69. Samlar på elefanter
70. Har svårt för att slänga saker
71. Har jobbat som växeltelefonist en gång för länge sedan
72. och som biljettförsäljare till Paddanbåtarna i Göteborg
73. och med en hel massa andra saker
74. Gillar att dricka vin
75. Har aldrig varit i Asien
76. men kommer säkert åka dit
77. Sminkar mig inte speciellt mycket
78. men går sällan ut utan mascara
79. Har aldrig köpt kläder på internet
80. men en hel massa flygbiljetter har jag köpt
81. Borde träna mera
82. Gillar att köpa böcker
83. Just nu läser jag en fransk bok om Hollywood
84. Den är inte speciellt bra, men lättsmält
85. Har glömt att skicka kort till min mamma som fyller år i morgon
86. Skulle vilja tycka om att dansa
87. Är vänsterhänt
88. Är en tidsoptimist av värsta sort
89. Skulle aldrig betala flera tusen för en handväska
90. Gråter när jag skrattar
91. Är väldigt närsynt
92. Kan vrida mina armbågar på ett konstigt sätt
93. och vifta på lilltån
94. Har folk från tio olika länder på min msn-lista
95. Har en bärbar dator
96. Börjar tröttna på den här listan nu
97. Fast trodde det skulle ta längre tid att skriva 100 saker
98. Trivs inte i klänning
99. Känner mig för lång för högklackat
100. Och extra lång känner jag mig i Frankrike eftersom alla är så små här...
Magazines
En sak som jag gillar med Frankrike är tidningsutbudet. Det finns så många olika magzines, månads- och veckotidningar. Och dessutom är de överlag billigare än i Sverige. En Elle till exempel tror jag kostar 2,30 euro, en Marie Claire 2,50. Och det bästa är att det finns så många olika tidningar. Om allt möjligt. Jag kan få lust att skaffa barn eller att gifta mig bara för att få köpa bebistidningar och stora glansiga bröllopsmagasin. Men jag behärskar mig lite... Dessutom är jag svag för prenumerationserbjudanden där man får roliga presenter. Nu har jag gett efter för ett erbjudande jag fick sist jag köpte Cosmopolitan. Årprenumeration på tre olika månadstidningar för 36 euro (skriver man euro eller euros på svenska förresten?) och sedan så ingick en presentcheck på 25 euro hos Le Club de Créateurs de Beauté (postorder- och interförsäljning av smink och sånt). Så då kostar ju tidningarna bara 11 euro plötsligt, även om jag utan min presentcheck aldrig skulle ha handlat på Créateur de Beauté, men det känns bättre att intala sig själv det i alla fall.
Det fanns tio olika tidningar att välja mellan. Alla tillhör Marie Claire-koncernen. Jag valde Marie Claire, Cosmopolitan och så behövde jag ju välja en till för att det skulle bli tre. Problemet var att det fanns diverse inrednings- och trädgårdstidningar som inte intresserar mig ett dugg. Jag har inte ens något riktigt hem för tillfället utan allt är rätt tillfälligt. Pyssel- och kneptidningar tilltalar mig inte ett dugg, jag är opysslig. Och bebistidningen kunde jag ju inte gärna ta även om jag gillar bebisar. Det slutade med att jag valde en matlagningstidning, Cusine et vin de France. Haha, hur mycket vuxenpoäng ger inte det då? Men jag tycker faktiskt att det är kul att läsa recept.
Det ska kanske tilläggas att jag svarade på det här erbjudande för ett par, tre veckor sedan, och jag har fortfarande varken sett röken av vare sig tidningar eller presentcheck. Men det kommer väl. Väl?
Det fanns tio olika tidningar att välja mellan. Alla tillhör Marie Claire-koncernen. Jag valde Marie Claire, Cosmopolitan och så behövde jag ju välja en till för att det skulle bli tre. Problemet var att det fanns diverse inrednings- och trädgårdstidningar som inte intresserar mig ett dugg. Jag har inte ens något riktigt hem för tillfället utan allt är rätt tillfälligt. Pyssel- och kneptidningar tilltalar mig inte ett dugg, jag är opysslig. Och bebistidningen kunde jag ju inte gärna ta även om jag gillar bebisar. Det slutade med att jag valde en matlagningstidning, Cusine et vin de France. Haha, hur mycket vuxenpoäng ger inte det då? Men jag tycker faktiskt att det är kul att läsa recept.
Det ska kanske tilläggas att jag svarade på det här erbjudande för ett par, tre veckor sedan, och jag har fortfarande varken sett röken av vare sig tidningar eller presentcheck. Men det kommer väl. Väl?
En lista i tiden
I torsdag gjorde jag en sådan där x-antal-år-sedan lista som jag har sett i diverse andra bloggar. Men sedan glömde jag att publicera den. Jag kan väl göra det nu då.
För 10 år sedan
var jag femton år och gick på högstadiet. Högstadiet var inte min roligaste tid i liv men det är jag nog inte ensam om att tycka. Jag hade i alla fall skaffat linser, fått lite snyggare frisyr och på sommaren hade jag träffat min första kille. Jag hade Levi's 501:or och Doctor Martens-kängor med stålhätta. Jag gillade inte syslöjd, jag hade slutat med friidrotten men hade fortfarande ridlektion varje torsdag.
För fem år sedan
hade jag ganska nyss börjat på civilekonomprogrammet på Handels i Göteborg. Första veckorna var mest fest och olika nollningsaktiviteter. Jag träffade massa nya människor varav många fortfarande är mina vänner. Jag bodde inneboende i en villa i Krokslätt och cyklade runt med mormors gamla damcykel Trim. Jag hade mitt livs första tenta och jag fick vg.
För tre år sedan
var jag i Montréal som utbytesstudent på skolan HEC. (Hjälp, är det redan tre år sedan.) Jag delade lägenhet med en annan tjej från Handels i ett hus precis bredvid skolan där det bodde ett helt gäng utbytesstudenter. Vi hade mycket kul med våra galna italienska grannar Giuseppe och Giuseppe. Jag läste fem olika kurser på en gång, det var mycket grupparbeten och vi hade våra bärbara datorer med oss på föreläsningarna. Jag åkte på utflykt till Tadoussac och kollade på valar och visste ännu inte att jag skulle stanna i Montréal ända till sommaren.
För ett år sedan
var det en månad sedan jag började min praktik på Tetra Pak i Paris. Jag hade efter mycket möda hittat en lägenhet i det elfte arrondissemanget (det heter inte så på svenska va?). Lägenheten var på 13 kvadrat, möblerad med sovloft och hyrdes till det facila priset av 450 euros. Jag fick ett stort bostadsbidrag, stipendium från Handelskammaren och lön från Tetra Pak så ekonomiskt hade jag inget att klaga över. Jag drack champagne i svenska ambassadörens residens men på jobbet kände jag mig fortfarande lite vilsen i mitt stora kontor.
För en månad sedan
hade jag kommit tillbaka till Frankrike efter att ha varit i Sverige ett tag för att ta körkort, fixa klart med skolan och resa runt med ett gäng franska kompisar. Jag började söka jobb på allvar och hade min första intervju. Det jobbet visade sig inte vara någon höjdare och de tyckte nog ungefär det samma om mig.
Igår
var jag och A och storhandlade på Auchan.
Idag
ska jag skicka iväg en ansökan till ett jobb som auditeur junior. Har jag förberett mig lite för morgondagens intervju. Har varit ute och promenerat och gjort om mitt cv lite.
Imorgon
ska jag ta tåget till Paris och gå på tre intervjuer på en stor bank. Jag har gått vidare från första intervjuomgången så jag hoppas, hoppas att det ska gå vägen den här gången också.
För 10 år sedan
var jag femton år och gick på högstadiet. Högstadiet var inte min roligaste tid i liv men det är jag nog inte ensam om att tycka. Jag hade i alla fall skaffat linser, fått lite snyggare frisyr och på sommaren hade jag träffat min första kille. Jag hade Levi's 501:or och Doctor Martens-kängor med stålhätta. Jag gillade inte syslöjd, jag hade slutat med friidrotten men hade fortfarande ridlektion varje torsdag.
För fem år sedan
hade jag ganska nyss börjat på civilekonomprogrammet på Handels i Göteborg. Första veckorna var mest fest och olika nollningsaktiviteter. Jag träffade massa nya människor varav många fortfarande är mina vänner. Jag bodde inneboende i en villa i Krokslätt och cyklade runt med mormors gamla damcykel Trim. Jag hade mitt livs första tenta och jag fick vg.
För tre år sedan
var jag i Montréal som utbytesstudent på skolan HEC. (Hjälp, är det redan tre år sedan.) Jag delade lägenhet med en annan tjej från Handels i ett hus precis bredvid skolan där det bodde ett helt gäng utbytesstudenter. Vi hade mycket kul med våra galna italienska grannar Giuseppe och Giuseppe. Jag läste fem olika kurser på en gång, det var mycket grupparbeten och vi hade våra bärbara datorer med oss på föreläsningarna. Jag åkte på utflykt till Tadoussac och kollade på valar och visste ännu inte att jag skulle stanna i Montréal ända till sommaren.
För ett år sedan
var det en månad sedan jag började min praktik på Tetra Pak i Paris. Jag hade efter mycket möda hittat en lägenhet i det elfte arrondissemanget (det heter inte så på svenska va?). Lägenheten var på 13 kvadrat, möblerad med sovloft och hyrdes till det facila priset av 450 euros. Jag fick ett stort bostadsbidrag, stipendium från Handelskammaren och lön från Tetra Pak så ekonomiskt hade jag inget att klaga över. Jag drack champagne i svenska ambassadörens residens men på jobbet kände jag mig fortfarande lite vilsen i mitt stora kontor.
För en månad sedan
hade jag kommit tillbaka till Frankrike efter att ha varit i Sverige ett tag för att ta körkort, fixa klart med skolan och resa runt med ett gäng franska kompisar. Jag började söka jobb på allvar och hade min första intervju. Det jobbet visade sig inte vara någon höjdare och de tyckte nog ungefär det samma om mig.
Igår
var jag och A och storhandlade på Auchan.
Idag
ska jag skicka iväg en ansökan till ett jobb som auditeur junior. Har jag förberett mig lite för morgondagens intervju. Har varit ute och promenerat och gjort om mitt cv lite.
Imorgon
ska jag ta tåget till Paris och gå på tre intervjuer på en stor bank. Jag har gått vidare från första intervjuomgången så jag hoppas, hoppas att det ska gå vägen den här gången också.
Om finska och dubbning
A kollar på rally på Eurosport. Jag bryr mig väl inte om rally men nu är det intervjuer med de olika förarna och det är rätt kul att lyssna på de olika accenterna när de pratar engelska. Marcus Grönholm har värsta sköna finska uttalet. Jag tycker att finska är ett vackert språk att lyssna på. Jag förstår ingenting däremot. Men en rejäl finsk brytning på engelska gillar jag. På franska också. Jag såg den finska filmen Mannen utan minne dubbad till franska en gång. Det var helt fel. Finska och franska är så olika. Dessutom är det en rätt fåordig film, och fransmän är sällan fåordiga, så det kändes så fel. Jag kommer aldrig vänja mig vid dubbade filmer. Man måste nog vara uppväxt med det för att gilla det tror jag. En stor nackdel med att bo i en liten fransk stad är att det bara finns en bio. Och den enda bion visar bara dubbade filmer. Och på tv är filmerna också dubbade. Och alla tv-serier. Till med nyheterna är dubbade om det är någon som pratar något annat språk än franska.
A köpte Kollektivt självmord av Arto Paasilina på franska idag. Han ville ha ett boktips och Fnac skyltade med den så jag tänkte att den skulle han nog gilla. Jag gillar Arto i alla fall.
Nu pratar Sebastien Loeb eller vad han nu heter på rallyt. Han har en rätt skön fransk brytning. Fransk engelska går inte heller av för hackor.
A köpte Kollektivt självmord av Arto Paasilina på franska idag. Han ville ha ett boktips och Fnac skyltade med den så jag tänkte att den skulle han nog gilla. Jag gillar Arto i alla fall.
Nu pratar Sebastien Loeb eller vad han nu heter på rallyt. Han har en rätt skön fransk brytning. Fransk engelska går inte heller av för hackor.