Cocotte

Nu känns det som att det kan vara dags för en lista med litet värdelöst vetande. Hittade den här hos anna.

Del 1:
Igår: Gjorde jag nog inte så mycket som är värt att dokumentera.
Idag: Har jag varit hos en dermatolog som spanat in mina födelsemärken. Det bor ingen skurk i dem. Ska söka tre jobb, köpa sista julklapparna, tvätta, städa, börja packa litet och litet annat jox.
Imorgon: Bär det av ner till Auvergne på kvällen. På dagen ska jag göra allt det jag tänkt göra idag men antagligen inte kommer att göra förrän i sista sekund.
I övermorgon: Är jag hos Adriens föräldrar i St Julien de Coppel. På kvällen ska vi åka in till Clermont-Ferrand och äta middag med några av hans kompisar.
Dagens musik: Eftersom Adrien inte är hemma kan jag hejdlöst sjunga med till Håkan Hellström.
Rekommendera en låt: Last Christmas I gave you my heart but the very next day you gave it away, this year... (*kollar ut för att se om det börjat regna*)
På tv: Nu när Star Academy är slut blir det mest nyheterna och en och annan film eller dokumentär.
Vad vill du göra just nu? Just nu skulle jag nog vilja vara hemma i Västerås och baka pepparkakor.
Vad har du ätit idag? Hemkokt kola (som smakar lite fisk av någon anledning) och en körsbärsyoghurt.
Brukar du äta frukost? Nja.
Vad gör du om helgerna? Oftast åker jag någonstans. Till Paris eller så. Det går inte att stanna en hel helg i Harly utan att bli lite knäpp.
Brukar du bädda sängen? Väldigt sällan. Men när jag bodde i en etta gjorde jag det oftare för det ser ju fint ut. Men nu när sängen är alldeles ensam i sovrummet är det ingen som ser... Bra för kvalstren ska det visst vara också...
Hur många timmar sover du per natt? Rätt så många för det mesta. Runt åtta skulle jag tro.
Föredrar du att vara singel? Nej.
Är du singel? Nej nej, jag har ju min fransos.
Är du nöjd med dig själv? Nja, man kan väl alltid bli bättre.
Hur mår du just nu? Vrider, trycker och känner efter. Helt ok.
Senaste program du såg på? Det var nog klockan 13-nyheterna igår. 
Vad var det senaste du sa? Bonne journée eller något liknande till fransmannen när jag släppte av honom på jobbet.
Hur ofta tvättar du ansiktet? Det gör jag nog ungefär två gånger om dagen.
Vem vet mest om dig? Det är nog jag själv ja.
Vad behöver du just nu? Ett jobb skulle sitta fint.

Del 2:
Vilket är det roligaste sms:et i din inkorg? Louise har skickat ett rätt snuskigt mms som jag har sparat.
Vilken är din sämsta dag? Måndagar är väl aldrig särskilt kul.
Om du hade tiotusen kronor att skänka bort, vem skulle få dom? Måste det var en person? Eller går det bra med en organisation? Jag måste nog fundera lite på det.
Är du kär? Ja *fniss, fniss*.
Vilka var du senast ute med? Igår var jag och Adrien hos vår favoritkines och åt. Jag fick en present. Samma som förra gången. Och gången innan det.
Vänster eller högerhänt: Vänster.
Upp eller ned: Uppåt, uppåt, ständigt uppåt.
Estetisk eller matematisk: Alltså, nä, jag är nog varken eller. Undrar vad jag är då?

Jag har lämnat min Absolute Christmas-skiva i Sverige. Men det ångrar jag lite nu. Igår när jag tände julstjärnan och vår vilt blinkande ljusslinga tyckte jag att det fattades lite julmusik. Fast det är ju lätt fixat för jag har ju mitt eget lager av julsånger i huvudet. Jag började lite stämningsfullt med Nu tändas juleljus, för det passade rätt bra ihop med den hysteriska ljusslingan tyckte jag. När jag kommit till andra versen hör jag någon grymta från soffan:

- Sluta sjunga, det kommer att börja regna.
- Vaddå det kommer att börja regna, frågade jag.
- Ja, säger man inte så i Sverige eller?
- Säger vaddå?
- Att det börjar regna om någon sjunger falskt.
- Nej det gör man inte. Men om man dödar en spindel börjar det regna tror jag att det är.
- En spindel? Jaha, ja ni är ju lite konstiga.

Jag tittade lite på ljusslingan som tycktes ha hakat upp det allra vildaste blinkprogrammet à la 80-talsdisco. Funderade lite på om jag kanske borde vika tvätt. Sedan slår det mig:

- Men vaddå? Jag sjunger väl inte falskt?

Inget svar.

Och idag. Ja, idag har det regnat hela dagen. Jag håller nog tyst hädanefter. Ska bara sjunga lite Tipptapp... Och kanske Gläns över sjö och strand också. Och... Äh, det gör väl inget om det regnar hela julen va?

Igår var det flera bra filmer på tv. Typiskt att det ska var så många filmer på tv på måndagar när måndagar är den dag då det är billigare att gå på bio. Finns det kanske ett samband? Det blev ingen bio igår. Fanns inte direkt något som lockade. King Kong kändes sådär kul tyckte jag. Tre timmar apa dubbad till franska. Harry Potter finns ju fortfarande men vi har inte sett de två (eller är det tre?) andra filmerna så borde kanske börja från början om vi nu ska se dem. Sedan fanns det ett par filmer som antingen gick för tidigt eller för sent, ett par filmer som vi redan sett och ett par filmer vi inte ville se. Slutsats: ingen bio.

På tv däremot var det Casablanca. Odubbad (hurra, vad vore Casablanca utan Humphrey Bogarts röst?) på Arte. Jag gillar Casablanca. Har sett den ett antal gånger men den är ju så fin. Med "Here's looking at you, kid", "We'll always have Paris", snyft, snyft, smöriga stråkar och Sam som spelar As times goes by. Perfekt måndagsnöje tycker jag.

På M6 visades en annan bra film. L'Ours, eller Björnen. En rätt långsam men vacker film om en björnunge. Fast jag tycker att det är så sorgligt när björnmamman dör och björnungen blir ledsen så jag föredrog att titta på Casablanca. Slog över till björnarna sedan, lagom till det spännande och lyckliga slutet. Det är ju så gulligt. Tror att jag vill ha en egen björnunge nu. Undrar var jag kan köpa det?

Välkomna på middag hos mig. Jag är grymt bra på att göra quiche lorraine, en slags ost- och skinkpaj. Jag bor här. Bara att hoppa upp på cykeln och börja trampa.

Polly undrade hur jag hamnade i Frankrike. Det undrar jag också ibland.

Om jag tar det från början så är det väl ungeför så här:

Jag läste franska på högstadiet och gymnasiet. Då fick jag bland annat lära mig att säga: Excusez-moi, je suis en retard, vilket betyder ursäkta att jag är sen. Jag är ofta sen.

Efter gymnasiet måste man ju hitta på något att göra så då hittade jag, precis som ganska många andra, på att jag skulle åka till Frankrike en sväng och lära mig franska på riktigt. Jag åkte till Grenoble och sedan till Montpellier. Jag lärde mig en hel massa och hade kompisar från lite överallt i världen, utom just Frankrike.

Sedan efter att ha varit ett år i Frankrike och festat, åkt skidor, legat på stranden och pluggat fransk grammatik var det dags att börja en "riktig" utbildning. Då tyckte jag att det ju vore fint att på något sätt fortsätta mitt franska tema och valde ett civilekonomprogram på Handels i Göteborg där man fick läsa franska också.

Femte terminen av min utbildning skulle tillbringas utomlands. Eftersom jag hade den franska inriktningen skulle terminen tillbringas i ett fransktalande land. Frankrike hade jag ju redan varit i så jag tyckte att det var dags att pröva på Kanada. Därför packade jag mina väskor och begav mig till Montréal och skolan HEC Montréal.

I Montréal var det himla livat. Det är en fantastisk stad. Mycket plugg men mycket nya människor och upplevelser också förstås. Bortsett från de två italienska grannarna Giuseppe och Giuseppe skaffade jag mig en hel bunt franska vänner. En termin kan kännas lång när man läser något tråkigt och det regnar och så, men i Montréal kändes en termin alldeles för kort. Så jag skickade ett mejl till min skola i Sverige och frågade om jag fick stanna en termin till. Det fick jag.

Under den andra terminen fick jag utan konkurrens uppleva mitt livs kallaste, och vackraste, vinter. Sedan fick jag uppleva en annan sak också. För det blev ju så att jag och en av Montréals alla franska utbytesstudenter gick och blev (för att använda ett fånigt uttryck) "lite mer än bara vänner".  

Sedan blev det sommar. Jag åkte hem till Sverige. Fransmannen åkte till Australien, Nya Zeeland och sedan tillbaka till Frankrike. Jag jobbade i Göteborg hela sommaren. Fast en veckas semester hade jag innan skolan började. Då gjorde jag något ovanligt modigt för att vara jag och bjöd in mig själv till Frankrike för att hälsa på honom. Jag hade i och för sig en stående inbjudan, men helt ärligt hade han nog inte trott att jag skulle komma.

Jag var förstås toknervös när jag efter en sömnlös natt (jag packar ju alltid i sista minuten) kom fram till Lyons flygplats. Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Var tvungen att gå på toa två gånger och fixa till mig lite innan jag till slut tog steget och klev ut i ankomsthallen med ett leende. Jag log och log men upptäckte rätt snabbt att han inte var där. Hjälp, en vecka i Frankrike helt själv, vad jag ska göra nu, och en hel massa saker hann jag tänka innan han dök upp. Sedan blev allt bra igen. Vi hade en jättetrevlig vecka och jag fick bland annat  träffa hans något förvånade föräldrar och hela tjocka släkten eftersom de bor nästan allihop i samma by.

Efter det åkte jag hem till Sverige. Tog mig i genom en c-uppsats och en d-uppsats. Han kom och hälsade på flera gånger. Jag var och hälsade på flera gånger. Däremellan pratade vi via msn.

Efter d-uppsatsen sommarjobbade jag i Göteborg igen. Fick sedan, tack vare Svenska handelskammaren i Frankrike, chansen att göra en "stage" eller en praktik på Tetra Pak i Paris i sex månader. Så jag flyttade till Paris. Fransmannen hade ett tag innan fått jobb i Saint Quentin, en rätt liten stad en dryg timmes tågresa från Paris. Vi träffades på helgerna. Ibland i Paris, ibland lite lugnare helger i Saint Quentin.

När min praktik var slut åkte jag hem till Sverige igen. Målet var att ta körkort. Det kändes lite som "nu eller aldrig". Fick mitt körkort till slut. Fixade klart allt med skolan. Åkte på en road trip runt Sverige och Norge med fem franska kompisar. Efter den resan följde jag med dem tillbaka till Frankrike med målet att hitta ett "riktigt" jobb i Frankrike. Och här är jag nu. Utan "riktigt" jobb än så länge. Men med min fransos:) Och jag hoppas att jobbet kommer snart.

Voilà, så var det med det.

Jaha nu blev det bestämt att vi ska till jordens centrum idag. Au centre de la terre på Stade de France. Det är någon slags vulkanspektakel till minne av att det var 100 år sedan Jules Vernes gick och dog. Det låter ju oerhört fascinerande måste jag säga. Vulkaner inne på Stade de France? Äh, jag fattar ingenting men jag åker med och ler ändå.

Pojkvännen kommer från Auvergne och där har de många vulkaner. Därför är Le Conseil Régional d'Auvergne (ja ungefär som landstinget eller så) med och sponsrar spektaklet. Och därför ordnas det en bussresa från hans föräldrars by upp till Paris för att titta på levande vulkaner på låtsas istället för de döda vulkanerna som de ser på riktigt varje dag.
I morse ringde hans mamma och väckte oss (klockan 11, how rude) och sa att det hade blivit två platser över och att hon ville att vi skulle gå med. Så nu ska vi göra det. Titta på vulkaner och möta halva Saint Julien de Coppel. På Stade de France. Det blir nog...ehrm...annorlunda.

Nu ska jag kolla tågtider. Och klä på mig kanske. Det blir nog kallt att bara ha pyjamas på Stade de France, även om jag har tjusiga pyjamasbyxor med hjärtan på.

- Ge mig ett J!
- J!
- Ge mig ett O!
- O!
- Ge mig ett B!
- B!
- Ge mig ett B!
- B!
- Vad blir det då?!
- JOBB!!!

Please Santa, all I want for Christmas is a job.

Tar även tillfället i akt att öva inför bandymatchen som vi tänkte försöka gå på när vi är i Sverige. VSK - mästa mästarna. Fransmannen ska äntligen få upptäcka vad som egentligen menas med bandy sur glace som det pratas så mycket om i Sverige, åtminstone i min familj. VSK - Derby den 28 december. Derby? Vad är det för namn på ett bandylag? De kan ju knappast vinna...

Igår hittade jag en trevlig matblogg med fransk matlagning på svenska. I mitt franska kök heter den och är helt klart värd ett besök om man gillar mat och Frankrike.

Jag började på en ny bok idag. Kärlekens raseri av Ian McEwan. Den har ett fascinerande första kapitel. Gripande. Längre har jag inte kommit än. Men har klart lust att läsa mer. Ska nog göra det nu istället för att slösurfa.

Idag är det Lucia. Hur firas det i Frankrike? Inte alls för det mesta. Mer än att det är Sainte Lucie som har namnsdag idag och att det på tv var ett inslag från en stad någonstans i östra Frankrike (Montélimar tror jag att det var) där man delvis antagit de svenska traditionerna och firade Sankta Lucia och ljuset i mörkret. Där var alla barn Lucia. Både pojkar och flickor. Ingen röstades fram. Ingen röstades bort.

Själv har jag inte direkt någon luciastämning. Försökte sjunga luciasången alldeles nyss men fransmannen hyssjade, han ville titta på tv. Jag har i alla fall fått en luciapresent. En chokladadventskalender med Nalle Puh. Eller Winnie l'Ourson som han heter här. Jag var tvungen att äta upp de tretton första chokladbitarna på en gång. Stackars mig.

I Paris firas Lucia lite grann. I alla fall i de svenska kretsarna. Paris är fullt av svenskar. Svenske ambassadören bjuder på glögg i sitt residens och svenska kyrkans kör lussar. Men ambassaden är förstås inte öppen för alla. Förra året var jag där. Glöggen var stark, pepparkakorna goda och ambassadörshustrun tjusig. När jag stod och samlade mod inför att mingla var det någon som av misstag stötte till mig. Jag spillde glögg. På ambassadörens fina, vita salongsmattan. Oj. Jag blev röd i ansiktet och såg mig omkring för att se vem som knuffat. Alla tittade bort. Fläcken var stor. Jag sa till en av ambassadörens alla uppassare. Han sa ohlala och tog sig för pannan. Jag svettades. Sedan kom någon med en magisk spraj och en trasa. Några sprut, ett snabbt gnuggande och vips var fläcken borta. Jag kunde andas ut. Och återigen samla mod till att ge mig ut i minglet.



Jag och herr ambassadören. På bilden är det champagne och inte glögg. Och det är en annan matta. Jag är nog ungefär lika bortkommen som jag ser ut...

Dagens budskap från Google till mig här på bloggen är följande: "Lär dig skriva korrekt. Det är en investering för livet! Pris 6.500 kronor."

Med tanke på att Google tycks välja ut annonserna beroende på vad som finns i texten här på Cocotte tar jag det inte som en komplimang.

Ibland får jag ebay-annonser med svensk rubrik och fransk undertext. Det kan fungera bra. Till exempel när det står "Väskor" som rubrik och undertexten på franska är "Köp och sälj billigt på auktion. Från 0,01 euro och uppåt." När rubriken är "Barn" och undertexten densamma känns det genast mindre passande.

Gjorde för övrigt en google-sökning på ordet cocotte och fick min blogg som nionde träff. Det var inte illa får jag lov att säga med tanke på hur många cocotter det finns ute i världen.

Det har varit fint väder hela helgen. Blek vintersol på blå himmel. Inte alltför kallt. Igår var vi vid havet. I Le Touquet. Där fanns en sandstrand som aldrig tog slut. Även om solen sken, sanden var len och havet blått kändes sommaren och bad långt borta. Vi kom så långt att vi kände på vattnet i alla fall. Det var kallt och smakade salt. Måsarna skrek och jag fick sand i skorna.

Le Touquet - Paris Plage är en halvchic badort i norra Frankrike, inte alltför långt från Paris, därav andranamnet Paris Plage. När vi vandrade längs med strandpromenaden i solnedgången mötte vi herrar i hatt och Burberry-halsduk, damer med fina kappor och små hundar med fåniga tröjor. Fastighetsmäklarna skyltar med hus runt miljonen euro och med texten "We speak English". Nordfrankrikes kust är också engelsmännens paradis.

Idag är det måndag och vädret är grått.

Jag undrar vad jag gör mitt bland sockerbetsfälten i Picardie när det är så mycket vackrare vid havet.

Skjutsade pojkvännen till jobbet i morse. De skulle fira det nya Beaujolais-vinet på eftermiddagen och då ville han helst slippa köra hem sedan. Egentligen är det den tredje torsdagen i november varje år som det är Beaujolais Nouveau, dagen då årets Beaujolais-vin släpps. Fast då hade de inte tid att fira på hans jobb. Bättre sent än aldrig heter det ju. De har alltid en liten "pot" på fredageftermiddagarna då de dricker whisky, vin, martini eller vad man nu vill ha. Men idag var det ingen liten utan en stor. De skulle fira någon som går i pension också, och då brukar champagneflaskorna åka fram. Så då är det ju klokt att inte köra hem.

När jag googlade på Beaujolais nouveau hittade jag en artikel i Chicago Tribune med ett ganska franskt citat:
"Instead of drinking Coke, we are telling young people it's better to drink a glass of Beaujolais," said Michel Rougier, head of the group promoting the region's wines.

Tja, jag vet inte vad som är bäst. Cola eller Beaujolais. Jag tar nog Beaujolais i alla fall.

Förra året bodde jag i Paris när det var Beaujolais Nouveau. Mina föräldrar var på besök och vi var på en bistro och åt sallad, eller jag och mamma åt sallad och pappa åt stek, med en flaska Beajoulais nouveau. För sex år sedan (hjälp vad länge sedan, vilken åldersångest jag fick nu) var jag i en by i Beaujolais någonstans och firade 1999 års Beaujolais-vin. Kommer ihåg att en massa vintunnor och så vid midnatt deklarade byns borgmästare: "Le Beaujolais nouveau est arrivé!" och plötsligt hade vi alla plastmuggar med ett ungt och lättdrucket vin i handen. I år var jag i St Quentin med min fransos och två andra kompisar. Vi åt raclette och drack beaujolais. Tanken var att vi skulle gå ut efteråt, men efter en så kraftig överdos av ost som en raclettemåltid ofta innebär slutade vi uttmattade på soffan.

Alla Beaujolais nouveau där emellan har jag nog inte firat alls. Vad jag gör och var jag är nästa år den tredje torsdagen i november vet jag inte. Jag återkommer.

Läste precis om en hund som hette Google. Vilket bra hundnamn. "Sök Google, sök!"

I boken jag nyss läste fanns det en hund som hetter Barbès. För att killen som hade hunden hade hittat honom i just Barbès. Barbès är en stadsdel i Paris som jag inte kan förklara. Måste nog upplevas. Rätt coolt hundnamn i alla fall tycker jag. Fast det är klart, det är lite som om jag skulle ha en hund och döpa den till Viksäng. Låter genast mindre häftigt.

I läseböckerna i skolan hette hunden Karo och katten Sara. Mor är rar och far ror.

Hittade via den här bloggen en länk till en rolig sida där man kan få reda på vilken kändis man liknar. Man laddar upp ett kort på sig själv och sedan matchar sidan dig med en databas med kort på kändisar. Jag var självklart tvungen att prova. Både en och tre gånger. Olika bilder ger olika resultat trots att jag hela tiden är samma person egentligen.

Första försöket blev jag lik en ung Catherine Deneuve. Men nja, jag håller inte med. Hon är vackrare och vi är nog faktiskt inte speciellt lika någonstans.
Andra försöket blev jag Drew Barrymore. Men nja, jag kan nog inte hålla med där heller. Vi är inte speciellt lika alls.
Tredje försöket, tredje gången gillt brukar det ju heta, blev jag Michelle Pfeiffer. Men alltså nä, tyvärr, jag är inte speciellt lik Michelle heller. Även om jag gärna skulle vilja.

Rent allmänt kan det ju inte vara helt fel att se som en blandning av Catherine Deneuve, Drew Barrymore och Michelle Pfeiffer. Det är ju snyggingar hela bunten. Men någonting säger mig att det inte är det första man tänker på när man ser mig: "Ah, hon ser ut som en blandning mellan Catherine Deneuve, Drew Barrymore och Michelle Pfeiffer!" Nä, tror liksom inte det.

Jag har i och för sig fått höra en gång tidigare att jag liknar Michelle Pfeiffer men hon som sa det var nog lite snurrig. Den jag allra oftast har fått höra att jag liknar är ingen mindre än Toker i Snövit och de sju dvärgarna. Det har jag fått höra från flera håll. Jag tror att det måste vara kinderna, öronen och möjligen, möjligen min personlighet...


Update: Nu testade jag igen med samma bild som tidigare sades vara lik Michelle Pfeiffer. Jag hade nog skurit bilden lite annorlunda den här gången, för nu blev jag lik George Clooney. George Clooney! Till 72 procent är vi tydligen lika. Jahaja. Här går jag och drömmer om att vara en blandning av tre vackra kvinnor men egentligen så är jag bara en mix av Toker och George Clooney.

Hohoho.

Äh, kunde ju inte låta bli. Var tvungen att kolla in slutet på Miss France. Det var Miss Languedoc som vann. Hon grät så mascaran rann. Är förresten Fröken Sverige helt avskaffat eller finns det fortfarande?

Undrar om jag ska spela en omgång Betapet innan jag går och lägger mig. Fast jag vet att inte är bra för mig. Sedan kommer jag ligga och bygga ord hela natten. Para ihop bokstäver och räkna poäng. Tre gånger ordpoäng, två gånger bokstavspoäng, X och Z. Betapet är en drog. Jag borde anklaga min bror för att ha dragit mig ner i betapetträsket... 

Usch idag går det trögt med jobbsökandet. Det känns som att jag sökt en massa jobb som jag varit kvalificerad för, registrerat mitt cv överallt, sökt igenom miljoner erbjudanden på nätet men ändå har jag just nu ingenting. Inte ens några nya intervjuer inplanerade. Känner mig verkligen omotiverad. Kanske har jag gjort ett misstag som gett mig in på utmaningen att hitta ett jobb i Frankrike. Kanske inte... Jag vet ju att det finns ett jobb där ute för mig. Snart. Jag känner det på mig. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på de få ansökningarna jag skickat iväg i Sverige och som i princip alla lett åtminstone till en intervju.

Men när det är svårt att hitta motivationen får jag titta på detta. Eller det här. Och så sparka mig själv i rumpan lite och börja på ett nytt ansökningsbrev. "Madame, Monsieur,..."

Det är första december idag. Jag har ingen adventskalender. Har pillat lite på adventskalendrar med choklad på men inte köpt någon. Är nog lite misstänksam mot chokladkalendrar efter dåliga barndomsminnen med kalenderchoklad som innehöll jordnötter och ledde till allergiutbrott. Jordnötsallergi är inte direkt något ovanligt. Vissa har det mest som barn och så försvinner det i vuxen ålder. För mig har det inte försvunnit. Det räcker med att folk äter jordnötter i min närhet för att jag ska känna av det. Två gånger har jag kysst killar som ätit jordnötter tidigare på kvällen och fått en allergisk reaktion som gett mig enorma silikonläppar. Jag är så himla överkänslig. Ska man inte ens klara av lite hångel?

I helgen provade jag min kompis nya läppglans som hette Lip Injection och skulle ge förstorade läppar. Först kände jag ingenting. Sedan blev det hemskt. Det kliade och stack, och trots att det var ett ofärgat läppglans blev mina läppar knallröda och precis som utlovat - större. Problemet var bara att det inte slutade att klia. Och svullna läppar betyder inte nödvändigtvis snygga läppar, det finns det väl många exempel på. Det kändes ungefär som efter ett jordnötshångel. Till slut torkade jag bort det. Lite slarvigt dock, för det hamnade lite bredvid. På hakan och under näsan. Blev alldeles röd och såg ut som en clown. Sedan tvättade jag mig med tvål och efter en stunds väntan och lite puder var jag mänsklig igen. En erfarenhet klokare. Lip Injection är inget för mig. Varken i sprut- eller läppglansform.

Har lust att skriva men har ingen fantasi. Då kan ju en lista passa bra...

Jag har
(x) snott den här listan från Atomflickan
(x) rökt en cigarett
(x) rökt en cigarr (fast inte en hel, det smakar som det luktar - illa)
(x) varit full
( ) hånglat med någon av samma kön
(x) varit kär
( ) blivit dumpad
(x) dumpat någon
( ) fått sparken
(x) varit i knytnävsslagsmål (fast det var inte riktigt mitt fel, tanken var att gå emellan)
(x) rymt hemifrån (men kom snabbt tillbaka igen)
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) hånglat med en främling