Cocotte

Ok, nu bär det snart av till Paris och anställningsintervjun. Kläderna känns fortfarande inte hundra men det får gå. Hu, undrar varför just anställningsintervjuer gör mig så nervös. Det är väl för att det handlar om mig och om vad jag vill och kan, och när jag själv är lite osäker på vad det är jag egentligen vill så blir det krångligt. Gillar bättre att lyssna på andra än att prata om mig själv. Nu måste jag försöka intala mig själv hur bra jag är och hur bra jag passar för det här jobbet, så att jag jag senare kan övertyga chefen och HR-människorna.

L'Arc de Triomphe, here I come. 

Det blev att jag gick genom parken och sprang längs med kanalen igår. Sträckan jag sprang var kanske tre kilometer, inte mycket men har bestämt mig för att ta det i etapper. Gick ungefär lika långt. Har insett att man inte kan gå från noll direkt till Paula Radcliffe-formen.

Har skickat iväg en del jobbansökningar och hade innan jag gick ut och sprang igår en föraning om att någon skulle ringa bara för att jag gick ut utan mobilen. Och mycket riktigt, när jag kom hem hade jag ett meddelande från en mademoiselle personalansvarig som undrade om jag kunde komma på intervju. Så imorgon bär det av till Paris för en intervju på ett företag vars kontor ligger en bit bakom Triumfbågen på Avenue de la Grande Armée. Jobbet verkar ok, assistent till personen som ansvarar för Nordeuropa. Vill väl egentligen inte bli "assistent", men det beror på vad det handlar om och vad det kan leda till. Måste ju börja någonstans.  De sökte en som kunde svenska, engelska och franska, så jag är inte förvånad över att jag får komma på intervju. Vi får väl se hur det går, jag gillar inte anställningsintervjuer, men ska försöka skärpa till mig och inte stressa upp mig i onödan. Om inte annat så är det ju en bra övning att gå på anställningsintervju i Frankrike.

A brukar komma hem från jobbet på lunchen för att äta här. Men idag hade hans telefonkonferens med Kuwait dragit över så han hinner inte hem. Så jag får väl äta min sallad alldeles ensam då. Måste ut och "powerwalka" (vilket fånig ord, men det låter ju betydligt sportigare än att säga att jag ska gå ut och gå) och sedan läsa på om företaget och förbereda lite frågor.

Var ute och sprang med A igår. Det gick jättedåligt. Jag blev sur på mig själv för att det gick så himla dåligt. Lät säkert det gå ut onödigt mycket över honom att jag var sur för att jag var så dåligt.

Jag vet ju egentligen att det inte är så konstigt att det går dåligt att springa när jag inte har sprungit på länge, men sex kilometer borde man ju klara utan att få andnöd efter två och bli tvungen att börja gå med sitt knallröda, bultande ansikte. Och nej, vi sprang inte fort utan lunkade långsamt.

Tänkte ge mig ut på samma runda idag. Antingen gå snabbt eller försöka springa. Genom parken och vidare längs med kanalen. Föredrar att springa i skogen där det inte är så mycket folk som ser en när man flåsar runt. Men här finns inte direkt någon skog där man kan svettas ostört. I skogsdungarna längs med den nationella vägen i utkanten av stan står tjejer och väntar på kunder. Ofta står det bilar parkerade så det verkar vara en ganska lönsam verksamhet. Men från att springa i de skogarna avstår jag gärna.

Slötittar på ett frågesportsprogam på France 3. Tänkte att jag skulle skaffa mig lite allmänbildning, eller culture générale som det heter på franska. Nu var frågan "i vilken sport använder man en sulky?" och killen svarar "curling". Vet inte om jag blir särskilt allmänbildad av det här...

Frågor om franska gamla låttexter, skådespelare och kändisar är jag inget vidare på. Måste fortsätta min plöjning av franska kultfilmer. La grande vadrouille, Les bronzés et Père Noël est une ordure räcker inte.

 Åt spagetti och rårivna morötter till lunch. Har fortfarande inte handlat. Kanske dags att masa sig iväg till E Leclerc nu och stångas med fulladdade kundvagnar.

Måste absolut gå och handla idag. Det är tomt i alla skåp inklusive kylskåpet. Hittade en burk med halvtorkad Nutella som jag skrapade loss några skedar av. Känns som en mycket sund och näringsrik frukost.

Innan jag började umgås med fransmän saknade jag helt nutellakultur. Jag begick till och med den stora synden att ställa in den öppnade nutellaburken i kylskåpet. Var i en hyrd stuga i Kanada tillsammans med fem fransmän och en polack. Ingen kunde förstå hur någon ens kunde komma på tanken att ställa  in en nutellaburk i kylskåpet. Hela frukosten gick sedan åt till att sucka över hur hård nutellan var och hur omöjligt det var att bre den på baguetten nu.

I Sverige är det väl inte speciellt vanligt med att äta Nutella till frukost, eller? Fast det finns ju folk som äter Kalles kaviar till frukost, och det är ju ungefär samma sak. Fast annorlunda.

Nej nu har jag gått och funderat jättelänge på att skaffa mig en blogg men liksom aldrig riktigt kommit till skott. Har känt att jag först måste ha någon form av tema, eller ett åtminstone ett bra namn på bloggen. Det är ungefär som när jag börjar på ett nytt anteckningsblock så lämnar jag alltid de första sidorna tomma, utifall att jag skulle komma på något bra att lägga till efteråt som är så viktigt att det absolut måste stå på de första sidorna. Men i princip alla gånger förblir de där sidorna tomma, så därför tog jag nu steget och tryckte på "skapa en blogg" utan att ha vare sig ett riktigt tema eller ett bra namn. Vem vet det kanske kan bli något ändå.

Jag är i Frankrike. Jag har inte direkt något riktigt hem just nu. Eller jo, jag har flera. Min lägenhet i Göteborg är uthyrd i andrahand, jag har under en period bott mer hos mina föräldrar än jag gjort på väldigt länge, och nu bor jag hos min franske pojkvän i en rätt ointressant fransk stad i Frankrikes kanske minst charmiga region. Jag hoppas snart hitta ett jobb. Augusti är semestertider här i la France och arbetsmarknaden är kanske inte jättehet för en svensk civilekonom. Men man måste ju ge det ett försök.

 Så sammanfattningsvis blir det nog en blogg om mig, om Frankrike och om jobbsökande. Och cocotte det betyder höna, eller gryta, men det det kan vara ett smeknamn också och då är det rätt gulligt. Överensstämmer rätt bra med hur jag känner mig idag. Som en höna, eller en gryta, eller det där rara smeknamnet.

Nu ska jag lära mig hur det funkar det här med bloggande. Jag har läst massa bloggar och tänkt massa tankar i bloggform men jag vet inte riktigt hur det fungerar rent tekniskt. Men det måste man ju kunna läsa någonstans...