Språkfundering
Att lära sig html, är det som att lära sig kinesiska ungefär?
Jag är hyfsat språkbegåvad men har inte gett mig på något av dessa språk. Än så länge. Kinesiska är nog svårare att uttala i alla fall.
Jag är hyfsat språkbegåvad men har inte gett mig på något av dessa språk. Än så länge. Kinesiska är nog svårare att uttala i alla fall.
Norge är fint
Nu sitter jag och sorterar foton så att ögonen blir alldeles trötta. Jag fick min digitalkamera i julklapp förra julen. Den har fått vara med om mycket redan. Och mer ska det bli hade jag tänkt. Förutom mina egna kort har jag dessutom en massa kort som jag samlat på mig från andra. Alltid är det ju någon som har kamera. Allting dokumenteras. Hela tiden. Bra för de glömska men himla många kort blir det.
I somras när jag var på en liten (eller snarare ganska stor) rundresa i Sverige och Norge med fem franska kompisar var det fyra av oss som hade digitalkameror. Alla knäppte vi hyfsat friskt. När resan var slut hade vi jag vet inte hur många kort. Väldigt många. Efter flera rensningar har jag fortfarande 648 kort kvar. Kan skylla på att det är vackert i Norge, att resan var lång och att vi hade väldigt kul. Men 648 kort blir liiite mycket om man ska göra ett fotoalbum. Ingen kommer någonsin att vilja kolla på 648 kort på fjordar, renar och sex glada personer inpackade i en Chevrolet Trans Sport. Hur vackert det än är i Norge.
Vår dagliga promenad giv oss idag
Den dagliga promenaden har varit lite mindre daglig de senast dagarna. Jag skyller på regn och idrottsskador (alltså jag hade faktiskt lite ont i armen efter bowlingen). Min egen lathet och brist på självdisciplin skyller jag inte på. Det känns inte lika kul.
Nu är det dags att ge sig ut och knata längs med kanalen. Jag tar med mig Håkan Hellström.
Nu är det dags att ge sig ut och knata längs med kanalen. Jag tar med mig Håkan Hellström.
Projekt fotoalbum
Jag har köpt ett fotoalbum. Nu saknas det bara foton att sätta in i albumet. Riktiga foton. På papper. Jag har en massa tusen kort i datorn och tänkte nu sätta igång någon slags urvalsprocess där jag väljer vilka kort som jag ska framkalla. Sedan måste jag hitta någon som vill framkalla mina kort. Och helst vill jag ju hitta den som gör det till lägst pris. Söker man på "tirage photos" på Google får man massa träffar. Vilken ska jag välja? Det är djungel med olika priser beroende på hur många kort man framkallar, vilken erbjudandekod man använder, olika avgifter för hantering och porto och så vidare, och så vidare. Verkar tröttsamt.
Fast först måste jag välja vilka kort jag ska framkalla. Har en känsla av att det kommer att ta lite tid. Varje kort har ju sin historia och förtjänar på sitt sätt en plats i albumet. Jag får beslutsångest innan jag ens har börjat välja.
Sedan när korten är valda och framkallade måste jag klistra in dem i albumet. Innan jag kan göra det måste jag köpa klister.
Projekt fotoalbum beräknas vara klart senast oktober 2009. Kan behöva lite marginaler.
Fast först måste jag välja vilka kort jag ska framkalla. Har en känsla av att det kommer att ta lite tid. Varje kort har ju sin historia och förtjänar på sitt sätt en plats i albumet. Jag får beslutsångest innan jag ens har börjat välja.
Sedan när korten är valda och framkallade måste jag klistra in dem i albumet. Innan jag kan göra det måste jag köpa klister.
Projekt fotoalbum beräknas vara klart senast oktober 2009. Kan behöva lite marginaler.
Sju sorters kakor
Jag fick boken Sju sorters kakor av mamma i julas. Så nu ska det bakas. Jag bakade kokoskakor häromdagen och lyckades faktiskt med konsten att inte bränna dem i gasugnen. Duktigt av mig.
Fast det jobbiga med att baka kakor är att jag äter upp dem efteråt. Jag är inte så bra på att spara och på att frysa in för att ta fram vid tillfälle, utan det blir snarare att det åker ner en liten kaka varje gång jag liksom råkar gå förbi kakfatet. Därför är det bäst att låta bli att baka kakor. Jag måste ju tänka på min linje som man säger på franska.
Sju sorters kakor är förresten Sveriges mest sålda bok. Den är inne på åttiosjunde upplagan med nästan 3,5 miljoner sålda exemplar. Inte illa för en bok som trots sitt namn innehåller recept på fler än sju sorters kakor.
Kaffe och kakor. Det måste väl ändå vara något ganska svenskt. Även om traditionen med sju sorters kakor kanske håller på att försvinna lite till fördel för GI-index och take away-latte. Men på besök hos min mormor och morfar är kakfatet alltid fullt.
När vi är i pojkvännens hemby på den franska landsbygden och går laget runt (mormor, morfar, farmor, mostrar, morbröder och kusiner, alla bor i princip samlade i samma by) bjuds vi snarare på en apéritif, ett glas hemgjord valnötsvin, en muscat, eller vad man nu kan tänkas vilja ha, snarare än kaffe och kakor. Fast ibland bjuds det på kaffe också. Kanske med en chokladbit. Eller en sorts kakor. Aldrig sju. Jag har å andra sidan heller aldrig bjudit på kaffe med sju sorters kakor. Men någon gång ska väl vara den första. Och nu har jag ju boken som gör det möjligt.
Fast det jobbiga med att baka kakor är att jag äter upp dem efteråt. Jag är inte så bra på att spara och på att frysa in för att ta fram vid tillfälle, utan det blir snarare att det åker ner en liten kaka varje gång jag liksom råkar gå förbi kakfatet. Därför är det bäst att låta bli att baka kakor. Jag måste ju tänka på min linje som man säger på franska.
Sju sorters kakor är förresten Sveriges mest sålda bok. Den är inne på åttiosjunde upplagan med nästan 3,5 miljoner sålda exemplar. Inte illa för en bok som trots sitt namn innehåller recept på fler än sju sorters kakor.
Kaffe och kakor. Det måste väl ändå vara något ganska svenskt. Även om traditionen med sju sorters kakor kanske håller på att försvinna lite till fördel för GI-index och take away-latte. Men på besök hos min mormor och morfar är kakfatet alltid fullt.
När vi är i pojkvännens hemby på den franska landsbygden och går laget runt (mormor, morfar, farmor, mostrar, morbröder och kusiner, alla bor i princip samlade i samma by) bjuds vi snarare på en apéritif, ett glas hemgjord valnötsvin, en muscat, eller vad man nu kan tänkas vilja ha, snarare än kaffe och kakor. Fast ibland bjuds det på kaffe också. Kanske med en chokladbit. Eller en sorts kakor. Aldrig sju. Jag har å andra sidan heller aldrig bjudit på kaffe med sju sorters kakor. Men någon gång ska väl vara den första. Och nu har jag ju boken som gör det möjligt.
Lite blogg men lite bilder
Jag har inte bloggat så mycket på sista tiden. Har lagt upp lite bilder från i helgen på min bilddagbok nu i alla fall.
Bowling dans le Ch'Nord
Idag har jag bowlat. I Douai. Vi spelade tre partier. Jag kom sist alla gånger utom en. Då kom jag jättemycket sist. Jag är så sopig. Kommer alltid sist i bowling. Är usel på minigolf. Lyckas aldrig slå iväg bollen eller ta lyra på brännboll. Gör knappast mål i fotboll. Kan inte ens åka skridskor baklänges. Kan man inte bara avskaffa alla sällskapssporter? Så sådana som jag slipper skämmas.
Alltså jag är en dålig förlorare. Men har ändå tillräckligt med självdistans för att kunna skratta åt hur kass jag är på bowling. Och jag kastade faktiskt två strike! Eller vänta, man säger nog inte kasta strike. Lika lite som man säger hoppa häck eller kasta kula. Slå strike? Göra en strike? Strajka? Strejka gör de i alla fall mycket i Frankrike.
Tar tillbaka det där med att avskaffa alla sällskapssporter. När jag vinner tycker jag att det är rätt kul. Och annars också får jag väl erkänna. Idag var en rolig dag och dessutom hade jag snygga bowlingskor.
Alltså jag är en dålig förlorare. Men har ändå tillräckligt med självdistans för att kunna skratta åt hur kass jag är på bowling. Och jag kastade faktiskt två strike! Eller vänta, man säger nog inte kasta strike. Lika lite som man säger hoppa häck eller kasta kula. Slå strike? Göra en strike? Strajka? Strejka gör de i alla fall mycket i Frankrike.
Tar tillbaka det där med att avskaffa alla sällskapssporter. När jag vinner tycker jag att det är rätt kul. Och annars också får jag väl erkänna. Idag var en rolig dag och dessutom hade jag snygga bowlingskor.
Sol men inga miljoner
Sol. Blå himmel. Promenad i parken med uppknäppt jacka. Eller i naturreservatet, som stadens borgmästare vill att vi ska kalla det. Vi såg en stor fågel. Tror att det var en sådan här. En héron cendré. Kan det vara häger på svenska?
Vi vann inga 103 miljoner euro igår. Men å andra sidan var det ingen annan som vann dem heller så nästa vecka kan man vinna 125 miljoner. Undrar vad man skulle göra med så många miljoner. Jag lyckades i alla fall inte pricka in en enda siffra. Men, men, en del har tur i spel...
Vi vann inga 103 miljoner euro igår. Men å andra sidan var det ingen annan som vann dem heller så nästa vecka kan man vinna 125 miljoner. Undrar vad man skulle göra med så många miljoner. Jag lyckades i alla fall inte pricka in en enda siffra. Men, men, en del har tur i spel...
Fredagen den trettonde
Idag är det fredagen den trettonde. Idag kan man vinna 103 miljoner euro på Euro Millions. Jag har aldrig spelat på lotto. Jag vet inte hur man gör. Men för 103 miljoner euro är jag beredd att lära mig.
Kungafeber
Fransmännen är inte direkt kända för att vara några rojalister. Snarare tvärtom. Det hände ju en hel del grejer här i slutet av 1700-talet som ledde till att de antagligen aldrig kommer ha någon prinsessan Madeleine som shoppar Gucciskor.
Så om kungar och drottingar tycker man inget vidare i Frankrike. Med undantag för en period om året. Dagarna runt trettondagen. Då vill plötsligt alla vara kung, eller drottning, och man tuggar med spänning för att få reda på vem den lyckliga är.
Är jag oklar? Jag pratar om tradtionen att äta "la galette des rois", konungakakan. Det är en stor rund platt smördegskaka med mandelmassefyllning. Någonstans inne i mandelmassan ligger en "fève" eller en böna gömd. Fast det är ingen riktig böna utan en liten porslinsfigur av diverse slag. Kakan skärs upp och bitarna fördelas slumpmässigt (hur denna slump ska gå till finns det flera teorier om). Sedan äter man. Försiktigt. Och förväntansfullt. För man vet ju inte var "bönan" ligger gömd.
Den som hittar "bönan" blir utsedd till kung, eller drottning om man föredrar det, och får en tjusig krona i guldpapp som alltid följer med i påsen när man köper en kungakaka.
Jag har hunnit äta en del galetter de tre senaste jularna. Men jag har aldrig blivit den lyckliga som hittar bönan och får sätta på sig den gyllene pappkronan. Fram till igår! Vi var i Arras och hälsade på Damien och hade tagit med oss en galette des rois. Efter en omständig uppskärning tuggade vi andlöst oss i genom våra kakbitar, ständigt uppmärksamma på de andras tuggande. Vem skulle bita i bönan?
Jag kände det som en stor seger när jag satte tänderna i en liten porslinsfigur som föreställde en oxe och en groda, och anspelade på en fabel av Jean de la Fontaine. Sedan fick jag sätta på mig pappkronan och sedan var det inget mer med det. Det var kul så länge det varade i alla fall. Jag kallar mig fortfarande för drottning men pojkvännen säger att man faktikst inte blir drottning på riktigt och för alltid bara för att man biter i bönan. Jag vet inte jag. Jag tyckte mig ana blått blod i ådrorna i morse.
Bilden har jag snott från Krokofanten som också skriver om galettetraditionen. Hon i sin tur har snott bilden från någon annan osv.
Så om kungar och drottingar tycker man inget vidare i Frankrike. Med undantag för en period om året. Dagarna runt trettondagen. Då vill plötsligt alla vara kung, eller drottning, och man tuggar med spänning för att få reda på vem den lyckliga är.
Är jag oklar? Jag pratar om tradtionen att äta "la galette des rois", konungakakan. Det är en stor rund platt smördegskaka med mandelmassefyllning. Någonstans inne i mandelmassan ligger en "fève" eller en böna gömd. Fast det är ingen riktig böna utan en liten porslinsfigur av diverse slag. Kakan skärs upp och bitarna fördelas slumpmässigt (hur denna slump ska gå till finns det flera teorier om). Sedan äter man. Försiktigt. Och förväntansfullt. För man vet ju inte var "bönan" ligger gömd.
Den som hittar "bönan" blir utsedd till kung, eller drottning om man föredrar det, och får en tjusig krona i guldpapp som alltid följer med i påsen när man köper en kungakaka.
Jag har hunnit äta en del galetter de tre senaste jularna. Men jag har aldrig blivit den lyckliga som hittar bönan och får sätta på sig den gyllene pappkronan. Fram till igår! Vi var i Arras och hälsade på Damien och hade tagit med oss en galette des rois. Efter en omständig uppskärning tuggade vi andlöst oss i genom våra kakbitar, ständigt uppmärksamma på de andras tuggande. Vem skulle bita i bönan?
Jag kände det som en stor seger när jag satte tänderna i en liten porslinsfigur som föreställde en oxe och en groda, och anspelade på en fabel av Jean de la Fontaine. Sedan fick jag sätta på mig pappkronan och sedan var det inget mer med det. Det var kul så länge det varade i alla fall. Jag kallar mig fortfarande för drottning men pojkvännen säger att man faktikst inte blir drottning på riktigt och för alltid bara för att man biter i bönan. Jag vet inte jag. Jag tyckte mig ana blått blod i ådrorna i morse.
Bilden har jag snott från Krokofanten som också skriver om galettetraditionen. Hon i sin tur har snott bilden från någon annan osv.
Reautvärdering
Nu har jag varit på rean. Det var regnigt. Och trångt, även fast jag bor i en rätt liten stad. Jag skrev ju igår att jag mest skulle dit för att andas realuft, inte för att handla. Och så blev det också. Nästan i alla fall.
Jag slog till på stort och köpt ett par fejk-Uggs för det lättsamma priset av en euro. 1 €. Knappt tio kronor. Det känns helt okej, ungefär vad jag är beredd att betala för ett par fejkuggs. Jag skulle nog knappt ha köpt dem om de kostade två. Men en euro är ju mindre än vad en bussbiljett kostar. Så egentligen har jag faktiskt redan sparat in mina uggs eftersom jag gick hem från stan (en bussbiljett kostar 1,10 € vilket betyder att jag ligger på 0,10 € plus, de måste jag se till att göra något kul för...). Alltså skorna är ju rätt så fula, men himla varma och sköna. De ser ut ungefär som de på bilden på länken fast mer fejk liksom. Jag vet inte riktigt när jag ska använda dem. När någon bjuder med mig på en alpresa kanske? Undrar när det blir... Just nu går jag runt med dem inne och vill absolut inte ta av mig dem för de är så mjuka och varma.
Sedan köpte jag en polotröja på Etam. En klassisk bra-att-ha-tröja i ett mjuk material och med 70 procent rabatt. En diskborste köpte jag också, fast den var inte på rea. Jag brukar passa på att köpa en diskborste när jag är på Babou eftersom det inte finns bra diskborstar överallt i det här landet där alla tycks diska med svamp.
Det var den readagen. Jag höll mig under tiolappen i alla fall. Men jag fingrade förstås på en del annat jag skulle kunna tänka mig. En grå kappa på Etam (det var 70 % på den också, men jag såg den inte förrän jag närmade mig kassan efter kanske en halvtimmes köande, så då var jag inte beredd att hoppa ur kön för att prova den, finns den inte kvar nästa gång jag kommer så var den inte tänkt för mig). På NafNaf hade de söta koftor men det var bara 30 % rabatt så det kändes inte tillräckligt mycket fynd. Utbudet i Saint Quentins centrum är ganska begränsat, men tillräckligt för att göra mig alldeles trött. Det är jobbigt med rea.
Jag slog till på stort och köpt ett par fejk-Uggs för det lättsamma priset av en euro. 1 €. Knappt tio kronor. Det känns helt okej, ungefär vad jag är beredd att betala för ett par fejkuggs. Jag skulle nog knappt ha köpt dem om de kostade två. Men en euro är ju mindre än vad en bussbiljett kostar. Så egentligen har jag faktiskt redan sparat in mina uggs eftersom jag gick hem från stan (en bussbiljett kostar 1,10 € vilket betyder att jag ligger på 0,10 € plus, de måste jag se till att göra något kul för...). Alltså skorna är ju rätt så fula, men himla varma och sköna. De ser ut ungefär som de på bilden på länken fast mer fejk liksom. Jag vet inte riktigt när jag ska använda dem. När någon bjuder med mig på en alpresa kanske? Undrar när det blir... Just nu går jag runt med dem inne och vill absolut inte ta av mig dem för de är så mjuka och varma.
Sedan köpte jag en polotröja på Etam. En klassisk bra-att-ha-tröja i ett mjuk material och med 70 procent rabatt. En diskborste köpte jag också, fast den var inte på rea. Jag brukar passa på att köpa en diskborste när jag är på Babou eftersom det inte finns bra diskborstar överallt i det här landet där alla tycks diska med svamp.
Det var den readagen. Jag höll mig under tiolappen i alla fall. Men jag fingrade förstås på en del annat jag skulle kunna tänka mig. En grå kappa på Etam (det var 70 % på den också, men jag såg den inte förrän jag närmade mig kassan efter kanske en halvtimmes köande, så då var jag inte beredd att hoppa ur kön för att prova den, finns den inte kvar nästa gång jag kommer så var den inte tänkt för mig). På NafNaf hade de söta koftor men det var bara 30 % rabatt så det kändes inte tillräckligt mycket fynd. Utbudet i Saint Quentins centrum är ganska begränsat, men tillräckligt för att göra mig alldeles trött. Det är jobbigt med rea.
Det luktar...bränt
Alltså äh. Blää. Det är inte min dag idag. Jag fick ett husligt ryck och vill överraska min chéri med nybakta muffins när han kom hem från jobbet. Det gick liksom inte så bra. Istället blev han överraskad av en stark lukt av bränt, en massa rök och en ilsken flickvän som ögonblicket innan han kommit in genom dörren tagit en plåt helbrända muffins ut ur ugnen.
Det blev liksom inte riktigt som jag tänkt mig.
Jag skyller på den opålitliga gasugnen som inte har någon termostat men däremot ett lynnigt temperament. Fast egentligen var det kanske lite mitt fel också. Jag glömde ju faktiskt att ta ut muffinarna ur ugnen. Men det är bara en bisak i sammanhanget. Mest är det ändå ugnens fel.
På bilden har ändå blixten ljusat upp dem lite. Men det hjälpte inte. Jag har i alla fall en snygg grytlapp. Eller grythandske. Eller vad heter det när det är en grytlapp som man kan stoppa in handen i?
Det blev liksom inte riktigt som jag tänkt mig.
Jag skyller på den opålitliga gasugnen som inte har någon termostat men däremot ett lynnigt temperament. Fast egentligen var det kanske lite mitt fel också. Jag glömde ju faktiskt att ta ut muffinarna ur ugnen. Men det är bara en bisak i sammanhanget. Mest är det ändå ugnens fel.
På bilden har ändå blixten ljusat upp dem lite. Men det hjälpte inte. Jag har i alla fall en snygg grytlapp. Eller grythandske. Eller vad heter det när det är en grytlapp som man kan stoppa in handen i?
Readags
Begreppet mellandagsrea existerar inte i Frankrike. Däremot finns det något som heter vinterrea, eller les soldes d'hiver. Reabegreppet är ganska reglerat här och det är officell rea två gånger om året. Sommar- och vinterrea. Datumen som rean börjar och slutar på är bestämda av något statligt organ. Vissa år har det varit olika datum i olika städer, men i år är det samma datum överallt. Och det heliga datumet är:
Tamtadadam!
Den 11 januari!
Det vill säga i morgon.
Så då gäller det att vässa armbågarna och göra sig redo för att slita i allt från kläder till dvd-spelare. På tv brukar de visa inslag från reaöppningen på Galeries Lafayette i Paris där friserade damer med Chanelväskor knuffar sig förbi säkerhetsvakterna och springer i full hysteri fram mot reahyllorna. Helt sjukt egentligen.
Jag hade nog inte direkt tänkt shoppa något på rean. Har ju inte så mycket inkomst att sätta sprätt på. Men tänkte ändå bege mig ner på stan i morgon för att andas realuft och vara åskådare. Man vet ju aldrig. Kanske blir det något som slinker med när jag passerar kassan ändå.
Tamtadadam!
Den 11 januari!
Det vill säga i morgon.
Så då gäller det att vässa armbågarna och göra sig redo för att slita i allt från kläder till dvd-spelare. På tv brukar de visa inslag från reaöppningen på Galeries Lafayette i Paris där friserade damer med Chanelväskor knuffar sig förbi säkerhetsvakterna och springer i full hysteri fram mot reahyllorna. Helt sjukt egentligen.
Jag hade nog inte direkt tänkt shoppa något på rean. Har ju inte så mycket inkomst att sätta sprätt på. Men tänkte ändå bege mig ner på stan i morgon för att andas realuft och vara åskådare. Man vet ju aldrig. Kanske blir det något som slinker med när jag passerar kassan ändå.
Biodag
Måndag idag. Eller nästan tisdag ser jag när kollar på klockan. Måndagar är biodag. Vi var och såg Lord of War med Nicolas Cage. Den var bra, men obehaglig. Tänkvärd. Frankrike och de fyra andra permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd fick sig en känga i sluttexterna.
Usch vad jag får ont i magen av vapen.
Usch vad jag får ont i magen av vapen.
Helgdag
Hallå är det helgdag i Sverige idag? Det är det inte här. Här det bara helgdag den 25 december och 1 januari under julhelgerna. Varken annandagen eller trettondagen räknas som något som det är värt att ta ledigt för. Inte julafton heller för den delen. Men det är ju ingen officell helgdag i Sverige heller väl. Bara att de flesta inte jobbar då ändå. Inte speciellt logiskt egentligen...
I Frankrike får man däremot lite helgdagar som vi inte får i Sverige. Den 8 maj firar man krigssegern 1945, den 14 juli nationaldagen, den 15 augusti är det Assomption (det är något kristet, jag vet ärligt talat inte riktigt vad det är, kanske borde ta reda på det), 1 november Toussaint (alla helgona) och 11 november är en annan krigsrelaterad helgdag men för första världskriget den här gången.
Jag tror att det var allt. Sedan finns ju påsken också. Då är man ledig på måndagen. Påskmåndagen, eller annandag påsk är det nog i Sverige. Och så finns det säkert någon mer helgdag jag glömt. Första maj och kristihimmelfärd och så.
För ett antal år sedan instiftade Frankrike 35-timmars arbetsvecka. För många har de inneburit att de har fortsatt jobba lika många timmar som innan men har ett visst antal lediga dagar, så kallade RTT (réduction du temps de travail) att ta ut under året. Perfekt för att fixa till en långhelg eller något annat trevligt. Det diskuteras rätt mycket om 35-timmarsveckan verkligen har fått den effekt som det var tänkt från början och om man inte borde instifta 40-timmarsvecka igen. Frågan är bara om fransmännen är beredda att släppa sina RTT-dagar nu när de väl har fått dem. Det är klart att det är skönt att få ta ledigt lite ibland...
I Frankrike får man däremot lite helgdagar som vi inte får i Sverige. Den 8 maj firar man krigssegern 1945, den 14 juli nationaldagen, den 15 augusti är det Assomption (det är något kristet, jag vet ärligt talat inte riktigt vad det är, kanske borde ta reda på det), 1 november Toussaint (alla helgona) och 11 november är en annan krigsrelaterad helgdag men för första världskriget den här gången.
Jag tror att det var allt. Sedan finns ju påsken också. Då är man ledig på måndagen. Påskmåndagen, eller annandag påsk är det nog i Sverige. Och så finns det säkert någon mer helgdag jag glömt. Första maj och kristihimmelfärd och så.
För ett antal år sedan instiftade Frankrike 35-timmars arbetsvecka. För många har de inneburit att de har fortsatt jobba lika många timmar som innan men har ett visst antal lediga dagar, så kallade RTT (réduction du temps de travail) att ta ut under året. Perfekt för att fixa till en långhelg eller något annat trevligt. Det diskuteras rätt mycket om 35-timmarsveckan verkligen har fått den effekt som det var tänkt från början och om man inte borde instifta 40-timmarsvecka igen. Frågan är bara om fransmännen är beredda att släppa sina RTT-dagar nu när de väl har fått dem. Det är klart att det är skönt att få ta ledigt lite ibland...
Saknar självdisciplin och elljusstake
Nä usch nu har jag gett mig på spritpralinerna också. Jag äter liksom chokladen runt om och kastar resten. Måste gömma eller bränna upp chokladasken snarast.
Däremot har jag gått min promenad. Jag upptäckte en bra grej idag. Mössa. Man blir jättevarm om huvudet av det. Varför har jag inte kommit på det förut? Nu ska jag alltid ha mössa på mig när jag går ut. Åtminstone när det snöar.
När jag vandrade ner mot parken såg jag en farbror som plockade ner sina juldekorationer. Det kändes nästan lite sorgligt. Han hade en tomte som liksom klättrade upp på husväggen (han såg lite halvstrypt ut om jag ska vara ärlig, tomten alltså, inte farbrorn) som han lossade och lät falla till marken. Stackars tomten. Jag tror att han dog.
När vi var i Sverige förundrades fransmannen ännu en gång över mängden elektriska adventsljusstakar som vi har i våra fönster. I Frankrike finns inte denna elljusstaketradition som har blivit så stark i Sverige. Däremot blir det mer och mer populärt att dekorera sina hus på utsidan med blinkande girlanger och tomtar som klättrar. I en liten stad i närheten utlyste borgmästaren en tävling där det bäst dekorerade huset respektive balkongen skulle vinna. Det blinkade och lyste som i värsta amerikanska julfilmen.
Att de inte har några elljusstakar i fönstret har nog flera anledningar. Dels är det väl en svensk uppfinning som inte riktigt spridit sig utomlands. Dels har man nog i Frankrike inte samma tradition att ställa saker i fönstrena som vi har i Sverige. I Sverige ställer man ofta blommor, prydnassaker och ljusstakar i fönstret för att det ska se trevligt ut både utifrån och inifrån. I Frankrike är man lite mindre öppna med sina hem, mer måna om att skydda sitt privatliv från insyn. Fönster som inte är igenbommade med fönsterluckor har ofta fördragna gardiner. Vit spets verkar vara en favorit. Antagligen för att det släpper igenom ljuset. Fast speciellt snyggt är det faktiskt inte. Det är i alla fall sällan man kan kolla in hos folk som man faktiskt rätt ofta kan i Sverige.
En annan orsak till bristen på elljusstakar tror jag är att det faktiskt inte är riktigt lika mörkt här på vintern. Trots att jag bor i norra Frankrike är det en ganska stor skillnad på när solen på när solen går upp och ner. Dessutom är fransmännen rätt ekonomiska när det gäller elektricitet. Tycker jag i alla fall. Reklamkampanjer, bland annat från oljekristider, har satt sina spår. "Jag släcker lampan när jag lämnar ett rum" och "jag sänker värmen när jag går hemifrån" är väl inpräntat hos de flesta. Då går det ju inte att lämna elljusstaken på liksom.
Däremot har jag gått min promenad. Jag upptäckte en bra grej idag. Mössa. Man blir jättevarm om huvudet av det. Varför har jag inte kommit på det förut? Nu ska jag alltid ha mössa på mig när jag går ut. Åtminstone när det snöar.
När jag vandrade ner mot parken såg jag en farbror som plockade ner sina juldekorationer. Det kändes nästan lite sorgligt. Han hade en tomte som liksom klättrade upp på husväggen (han såg lite halvstrypt ut om jag ska vara ärlig, tomten alltså, inte farbrorn) som han lossade och lät falla till marken. Stackars tomten. Jag tror att han dog.
När vi var i Sverige förundrades fransmannen ännu en gång över mängden elektriska adventsljusstakar som vi har i våra fönster. I Frankrike finns inte denna elljusstaketradition som har blivit så stark i Sverige. Däremot blir det mer och mer populärt att dekorera sina hus på utsidan med blinkande girlanger och tomtar som klättrar. I en liten stad i närheten utlyste borgmästaren en tävling där det bäst dekorerade huset respektive balkongen skulle vinna. Det blinkade och lyste som i värsta amerikanska julfilmen.
Att de inte har några elljusstakar i fönstret har nog flera anledningar. Dels är det väl en svensk uppfinning som inte riktigt spridit sig utomlands. Dels har man nog i Frankrike inte samma tradition att ställa saker i fönstrena som vi har i Sverige. I Sverige ställer man ofta blommor, prydnassaker och ljusstakar i fönstret för att det ska se trevligt ut både utifrån och inifrån. I Frankrike är man lite mindre öppna med sina hem, mer måna om att skydda sitt privatliv från insyn. Fönster som inte är igenbommade med fönsterluckor har ofta fördragna gardiner. Vit spets verkar vara en favorit. Antagligen för att det släpper igenom ljuset. Fast speciellt snyggt är det faktiskt inte. Det är i alla fall sällan man kan kolla in hos folk som man faktiskt rätt ofta kan i Sverige.
En annan orsak till bristen på elljusstakar tror jag är att det faktiskt inte är riktigt lika mörkt här på vintern. Trots att jag bor i norra Frankrike är det en ganska stor skillnad på när solen på när solen går upp och ner. Dessutom är fransmännen rätt ekonomiska när det gäller elektricitet. Tycker jag i alla fall. Reklamkampanjer, bland annat från oljekristider, har satt sina spår. "Jag släcker lampan när jag lämnar ett rum" och "jag sänker värmen när jag går hemifrån" är väl inpräntat hos de flesta. Då går det ju inte att lämna elljusstaken på liksom.
Vågad julklapp
Har fortfarande inte ätit upp de äckliga pralinerna med sprit i. Men alla andra har jag tuggat i mig. Lika bra att göra sig av med dem så att det nya sunda livet kan börja eller?
Det snöar ute. Fast det är liksom fusksnö. Den blåser runt i luften men lägger sig inte på marken. Det har snöat så hela dagen, men inte en flinga tycks ha nått ända fram. På marken är det grönt.
Nu är det dags för den dagliga promenaden. Som blir daglig från och med idag. Kanske har det nya livet börjat?
Packa upp borde jag göra också. Jag hatar att packa upp. Har en tendens att låta väskan stå halvuppackad alldeles för länge. Jag fick förresten en resväska i julklapp. Alltid en passande present för resande, lite rastlös själ som jag. Den var helt enormt stor. Och röd. Den var faktiskt så stor att jag nästan kunde packa in mig själv i den. Nästan. Inte riktigt.
En trave pocketböcker fick jag också. Och en pyjamas. Någon hushållsvåg har jag inte införskaffat än. Funderar på om jag ska önska mig något annat i julklapp i stället. Än är det ju inte för sent... Kanske en våg för att väga mig själv. Och resväskan. Jag känner ett vågbehov just nu. Vågat va?
Det snöar ute. Fast det är liksom fusksnö. Den blåser runt i luften men lägger sig inte på marken. Det har snöat så hela dagen, men inte en flinga tycks ha nått ända fram. På marken är det grönt.
Nu är det dags för den dagliga promenaden. Som blir daglig från och med idag. Kanske har det nya livet börjat?
Packa upp borde jag göra också. Jag hatar att packa upp. Har en tendens att låta väskan stå halvuppackad alldeles för länge. Jag fick förresten en resväska i julklapp. Alltid en passande present för resande, lite rastlös själ som jag. Den var helt enormt stor. Och röd. Den var faktiskt så stor att jag nästan kunde packa in mig själv i den. Nästan. Inte riktigt.
En trave pocketböcker fick jag också. Och en pyjamas. Någon hushållsvåg har jag inte införskaffat än. Funderar på om jag ska önska mig något annat i julklapp i stället. Än är det ju inte för sent... Kanske en våg för att väga mig själv. Och resväskan. Jag känner ett vågbehov just nu. Vågat va?
Tillbaka
Jaha. Tillbaka i Frankrike. Ingen snö. Inga jobberbjudande som låg och väntade. A har fått ett erbjudande däremot. Men han har ju redan ett jobb. Världen är inte rättvis. Nu har han grym beslutsångest.
Det nya sunda livet har ännu inte börjat. Jag fick en chokladask i julklapp av pojkvännens farmor så nu knaprar jag praliner. Snart är det bara de äckliga med sprit i kvar. Då tar jag nog en paus. Sedan kanske jag ger mig på dem också.
Solen skiner så tänkte bege mig ut och promenera. Hälsa på mina kompisar getterna i parken. Sedan jobbsökande. Har en del att ta igen nu.
Klarade förresten bagagevägningen på Skavsta. Vi hade 31 kilo tillsammans. Och handbagaget brydde de sig inte om att väga.
Det nya sunda livet har ännu inte börjat. Jag fick en chokladask i julklapp av pojkvännens farmor så nu knaprar jag praliner. Snart är det bara de äckliga med sprit i kvar. Då tar jag nog en paus. Sedan kanske jag ger mig på dem också.
Solen skiner så tänkte bege mig ut och promenera. Hälsa på mina kompisar getterna i parken. Sedan jobbsökande. Har en del att ta igen nu.
Klarade förresten bagagevägningen på Skavsta. Vi hade 31 kilo tillsammans. Och handbagaget brydde de sig inte om att väga.
C'est parti...
Väskorna är packade. Femton kilo resväska och tio kilo handbagage. Ryanair brukar vara rätt stränga med sina regler. 7,50 € kilot för övervikt har jag råkat ut för förut och vill gärna slippa. Så vi har vägt oss noga. Själv väger jag mer än väskan. Och mer än innan jul. I morgon börjar det nya hälsosamma livet. Eller i övermorgon kanske...
Nu återstår att packa in oss i bilen och åka i väg till Skavsta. Mamma och pappa flyger Ryanair till Rom, vi till Paris - Beauvais. Två flugor i en smäll. Eller två smällar med en sten som de säger på franska.
Undrar vad jag har glömt. Har jag passet?
Nu återstår att packa in oss i bilen och åka i väg till Skavsta. Mamma och pappa flyger Ryanair till Rom, vi till Paris - Beauvais. Två flugor i en smäll. Eller två smällar med en sten som de säger på franska.
Undrar vad jag har glömt. Har jag passet?
Sverigefierad
Vad konstigt det känns att vi ska åka tillbaka till Frankrike imorgon. Har fått ett mejl från en kompis om att hon ska ordna födelsedagsmiddag i Paris i helgen. Paris? Det känns jättelångt bort. Har blivit helt sverigefierad nu. Jag vill åka längdskidor, inte gå på middag i Paris. Även om det förstås blir trevligt det med. Och på torget i Saint Quentin kan man åka skridskor... Men jag är så dålig på det. Det är bättre att åka skidor i skogen där ingen ser när man ramlar.
Skridskobanan i Saint Quentin. Hej och hå.
Skridskobanan i Saint Quentin. Hej och hå.