Cocotte

Min blogg börjar mer och mer likna en bilblogg. Gamla Clio som går sönder gång på gång, räddaren i Golfen och nu i helgen sprang jag på en ny skönhet. En gammal Renault 4L (quatre L, utalas kattrell) som stod övergiven i en av alla lador som tillhör pojkvännens familj. Den var lite, lite smutsig, fullastad med gamla däck och rätt långt ifrån körduglig.

 

Men visst har den väl sin charm ändå? Varför görs inte nya bilar i form av gamla? Jag skulle gärna åka runt i en 4L, en Citroën 2cv (deux cheveaux) eller varför inte en Volvo Amazon. Men jag vill inte ha en gammal skrutt. Jag har redan testat på en bil som går sönder mitt i rusningstrafiken och det var inte riktigt min grej. Och att meka och skruva är inte heller min grej. Men jag gillar gamla söta bilar.

Att jag inte vill ha en gammal skrutt betyder inte att jag vill ha superpimpad gammal bil à la Power Meet i Västerås. Men om Renault ska göra en ny bil tycker jag att de borde göra en ny 4L. Ungefär som Volkswagen gjorde med Bubblan. Fast finare.