Cocotte

Det har inte blivit så mycket bloggande de sista dagarna. Dels för att jag varit i Paris och utom räckhåll för allt som har med internetuppkoppling att göra trots att stadens luft nästan dallrar av wifi-vågor. Dels för att vår uppkoppling här hemma har varit lite ur form och för att jag helt enkelt inte har haft speciellt mycket att skriva om.

Igår var det i alla fall annandag pingst eller Lundi de Pentecôte som det heter här. Fram till år 2004 var annandag pingst en helgdag i Frankrike. Men landets förre, och annars rätt osynlige, premiärminister Jean-Pierre Raffarin tog beslutet att sudda ut den röda färgen på annandag pingst i almanackan och ersätta helgdagen med en slags solidaritetsdag där delar av företagens inkomster skulle gå till de gamla och utsatta i samhället. Beslutet togs till följd av den värmebölja som Frankrike drabbades av 2003 och som direkt eller indirekt ledde till att 15.000 personer, mest äldre, omkom.

Det är ett rätt krångligt system det här med hur mycket företagen ska avsätta till solidaritet gentemot äldre på annandag pingst, och det är lite osäkert om det verkligen har fått den effekt som det var tänkt. Dessutom är det inte så okomplicerat att man bara kan plocka bort en helgdag ur fransmännens kalendrar hur som helst. Det må officiellt vara en vanlig arbetsdag, men bara ungefär varannan fransman behagar arbeta, många skolor är stängda, tågen rullar som under helgtrafik och brevbäraren ligger hemma och pillar sig i naveln. Transportarbetarna arbetar, men inga transporter får rulla. En helgdag är en helgdag, den suddas inte bara ut utan protester. I Sverige tog vi i och för sig också bort den i ungefär samma veva, men vi fick ju en annan helgdag som kompensation, nationaldagen. Leve konungen.

Annandag pingst har blivit lite som en helgdag som inte är röd och som inte är helgdag för alla.. De flesta av mina kompisar jobbade trots allt. Pojkvännen var ledig däremot. Vi var ute och sprang i parken.