Äntligen

Äntligen. Finally. Finalement. Jag har en ny anställningsintervju. Har varit så dött på den fronten ett tag att jag börjat tro att jag kanske borde bli något annat än vad jag är. Men nu ringde det i alla fall och jag har en intervju för ett jobb i Valenciennes, en rätt ointressant industristad i norra Frankrike nära belgiska gränsen, den 9 februari. Undrar hur jag ska komma dit. Ta tåget? Eller låna gamla Clio?

Valenciennes ligger i det franska departementet Nord. Eller Ch'Nord som man också kan säga, med syftning på den inte alltför vackra dialekt som utövas i regionen. En dialekt med mycket sch-ljud och en del andra konstigheter, oavsett om orden innehåller sch-ljud eller inte. Inte den tjusigaste och mest lättförståeliga franskan enligt mig, men den har sin charm. Och precis som överallt så finns det ju förstås de som pratar med mer dialekt än andra.

Annars vet jag inte så mycket om Valenciennes. Jag frågade A vad han visste om staden. Hans svarade att det är fult och att de har en Toyota-fabrik. Låter lockande.

Nu har jag i och för sig bara en intervju och är fortfarande rätt långt från ett jobb. Det är dessutom bara ett mamma-vik på fyra, fem månader och de verkade ta in rätt mycket folk på intervju eftersom det skulle vara både gruppintervjuer och personliga intervjuer och det fanns två intervjudagar att välja på. Men ett litet steg är det ju. Så håll tummarna och korsa fingrarna för mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback