Sainte Lucie

Idag är det Lucia. Hur firas det i Frankrike? Inte alls för det mesta. Mer än att det är Sainte Lucie som har namnsdag idag och att det på tv var ett inslag från en stad någonstans i östra Frankrike (Montélimar tror jag att det var) där man delvis antagit de svenska traditionerna och firade Sankta Lucia och ljuset i mörkret. Där var alla barn Lucia. Både pojkar och flickor. Ingen röstades fram. Ingen röstades bort.

Själv har jag inte direkt någon luciastämning. Försökte sjunga luciasången alldeles nyss men fransmannen hyssjade, han ville titta på tv. Jag har i alla fall fått en luciapresent. En chokladadventskalender med Nalle Puh. Eller Winnie l'Ourson som han heter här. Jag var tvungen att äta upp de tretton första chokladbitarna på en gång. Stackars mig.

I Paris firas Lucia lite grann. I alla fall i de svenska kretsarna. Paris är fullt av svenskar. 
Svenske ambassadören bjuder på glögg i sitt residens och svenska kyrkans kör lussar. Men ambassaden är förstås inte öppen för alla. Förra året var jag där. Glöggen var stark, pepparkakorna goda och ambassadörshustrun tjusig. När jag stod och samlade mod inför att mingla var det någon som av misstag stötte till mig. Jag spillde glögg. På ambassadörens fina, vita salongsmattan. Oj. Jag blev röd i ansiktet och såg mig omkring för att se vem som knuffat. Alla tittade bort. Fläcken var stor. Jag sa till en av ambassadörens alla uppassare. Han sa ohlala och tog sig för pannan. Jag svettades. Sedan kom någon med en magisk spraj och en trasa. Några sprut, ett snabbt gnuggande och vips var fläcken borta. Jag kunde andas ut. Och återigen samla mod till att ge mig ut i minglet.

ambassad

Jag och herr ambassadören. På bilden är det champagne och inte glögg. Och det är en annan matta. Jag är nog ungefär lika bortkommen som jag ser ut...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback