Hjärtetiden är över
Igår var det Alla hjärtans dag. Då ska man vara i en parrelation. Är man inte det ska man helst gömma sig.
Förra året bodde jag i Paris i Alla-hjärtans-dagstider. Min lägenhet låg bredvid en blomsteraffär. Jag hade inte tänkt så mycket på att det var Alla hjärtans dag förrän jag kom hem från jobbet någongång efter sju och upptäckte att det var kö långt ut på gatan hos floristen vars butik för det mesta brukade vara rätt tom. Alla stressade sistaminuten-parisare slogs om de sista rosorna.
Själv gick jag förbi kön av suckande människor och in till min lilla lägenhet på sjunde våningen med utsikt över Paris takåsar. Lämnade av lite saker och skuttade ner de sju våningarna igen för att ta tunnelbanan till Montparnasse. Där jag åt en god, men helt hjärtfri, sushi tillsammans med fyra kompisar. Två som var tillsammans men som inte är det längre. Och två som kanske hade kunnit bli tillsammans om den ena av de två hade fått bestämma.
I år blev det ingen sushi utan vanlig grönsakssoppa. Jag åt bara lite soppa för att lämna plats för mycket tårta. Jag bakade nämligen en ganska ful, men god, hjärttårta till mitt hjärta. Min Valentin. Han säger sig inte vara så mycket för det här med Alla hjärtans dag och så, men lite tårta tackade han förstås inte nej till.
Förra året bodde jag i Paris i Alla-hjärtans-dagstider. Min lägenhet låg bredvid en blomsteraffär. Jag hade inte tänkt så mycket på att det var Alla hjärtans dag förrän jag kom hem från jobbet någongång efter sju och upptäckte att det var kö långt ut på gatan hos floristen vars butik för det mesta brukade vara rätt tom. Alla stressade sistaminuten-parisare slogs om de sista rosorna.
Själv gick jag förbi kön av suckande människor och in till min lilla lägenhet på sjunde våningen med utsikt över Paris takåsar. Lämnade av lite saker och skuttade ner de sju våningarna igen för att ta tunnelbanan till Montparnasse. Där jag åt en god, men helt hjärtfri, sushi tillsammans med fyra kompisar. Två som var tillsammans men som inte är det längre. Och två som kanske hade kunnit bli tillsammans om den ena av de två hade fått bestämma.
I år blev det ingen sushi utan vanlig grönsakssoppa. Jag åt bara lite soppa för att lämna plats för mycket tårta. Jag bakade nämligen en ganska ful, men god, hjärttårta till mitt hjärta. Min Valentin. Han säger sig inte vara så mycket för det här med Alla hjärtans dag och så, men lite tårta tackade han förstås inte nej till.
Kommentarer
Trackback