Cocotte

En kort sammanfattning av eftermiddagen:
Jag tog bilen in till stan.
Jag tog bussen hem från stan.

Någonstans däremellan slutade Gamla Clio att fungera.

Just då när det hände var det förstås inte så kul. Men så här i efterhand kan jag konstatera att jag hade rätt tur ändå, det hade kunnat var betydligt värre. Jag är glad och tacksam över en massa saker, bland annat:
- att hon stannade precis efter en hårt trafikerad sexvägskorsning, och inte mitt i
 - att hon stannade på ett av få ställen i stan där det finns en cykelfil så att jag hann svänga av lite och inte stå mitt i vägen
 - att jag hade mobilen med mig och kunde ringa A
 - att A kunde låna den potieniella Golfen och komma till undsättning
 - att det fanns en parkeringplats en bit bort dit vi kunde putta henne efter att A rotat runt i motorn iklädd kostym, slitit sitt hår och ropat "putain, dis-moi ce que tu as" till bilen ett par gånger (bilen svarade aldrig)
 - att jag kunde uträtta mina ärenden ändå, med hjälp av apostlahästarna.

Lite mindre glad är jag över att jag hade på mig ballerinaskor med svarta tunnstrumpor i. Trots att det inte är någon snö är det liksom vinter ute. Läxa till nästa gång blir att alltid ha ett par raggsockor till hands vid utflykter med opålitlig bil.