Finistère, Aisne och Bodil Malmsten
"Jag bor i Finistère för att jag har flyttat hit. Det är ingen slump, det finns ingen slump för en erfaren kvinna."
Så skriver Bodil på bokens första sida. Så skulle inte jag kunna skriva. Att jag bor i Aisne är bara en slump. (Aisne är ett departement precis som Finistère, Frankrike är indelat i knappt hundra departement som alla har en siffra. En siffra som återfinns i postnumren och på bilarnas registreringsskyltar. Aisne är 02, Finistère 29.) Men så är jag inte heller lika erfaren som Bodil Malmsten. Kanske hittar jag också någon gång min plats på jorden. Jag känner ingen bråska.
"På samma sätt som det finns en partner för varje människa, finns det en plats. Det gäller bara att hitta sin bland de miljarder som är någon annans, det gäller att vara vaken, det gäller att välja.
Min plats ligger där jörden tar slut i Europa - fin des terres, finis terrae - Finistère."
Finistère är dramatiskt. Det är läget och havet som gör det. Aisne är tråkigt. Platt jordbruksland utan hav, berg och dramatik. Men så har jag aldrig haft för avsikt att stanna här för alltid. Det här är inte min plats. Inte än.
Men en sak stör mig i början på Bodil Malmstens bok. När hon reser ner till Finistère kan jag inte följa med henne. Jag kanske märker ord, men jag gillar detaljer. I Bodils resa är hon först på tyska autobahn, sedan plockar hon gullvivor på en rastplast i Normandie. Och sedan:
"Jag lämnar gullvivskullen i Normandie, landstigningens Normandie, sedan kommer Picardie, sångens vackra Picardie rosorna blommar i Picardie. Och på den tredje dagens afton är jag i Finistère(...)."
Jag som kan min franska geografi kan inte låta bli att undra hur Bodil åkte för att passera Normandie innan Picardie på väg från Sverige till Finistère. Men som sagt, man ska inte märka ord och aldrig syna en bra story. Jag kom bara av mig i tankens resa. Kanske var det på Opalkusten som gullvivorna växte. Mer om den kusten i morgon.
Jag läste den förra sommaren och gillade den verkligen. Bodil har ju en läsvärd blogg också men den såg jag att du redan hittat
För ett tag sen skrev jag om svenska böcker till utlandet. Via en annan blogg hittade jag tre länkar till finska internetbokhandlar som skickar böcker utomlands. Svenska talas ju av många i Finland så dom har stort utbud av svenska böcker. Du kan även gå in i en större bokaffär i Paris och be dom beställa böcker till dig. Så som man gjorde förr innan nätet fanns.
Länkar mitt inlägg med bokhandlarnas adresser här
Svenska böcker till utlandet
För ibland vill man verkligen läsa en viss bok på svenska.
Tack för tipset. Modernista.se fraktar också till utlandet vet jag (porto 59 kronor) men de är ju rätt begränsade...
Jag blev mycket irriterad på Bodils bok av den enkla anledningen att det för henne var så självklart att man borde lämna Sverige. (Mer eller mindre alla borde det, typ.) Men, det frangick inte alls varför, i mina ögon. Det är säkert jättefint i Finistère, men vad som var FELET på fäderneslandet fattade jag inte.
Även om jag för all del ser några själv.
Jag har också läst Malmstens bok om Finistère och tycker väldigt mycket om det. Det var kul att läsa vad hon tycker om Frankrike.
Jag kan tänka mig att hon är på något sätt bitter gentemot Sverige, hon förklarar inte varför, men om hon trivs bättre i Finistère, så bra för henne då. Själv trivs jag bättre i Sverige! :-)