Godismonstret
Fick för mig att jag skulle passa på att köpa med mig lite svensk godis tillbaka till Frankrike för att spara och ha till något framtida tillfälle när jag längtar efter lite svensk sötma.
Spara ja. Det gick ju som det gick. Blurp.
Sverige är en godisvärld fyllt av godisland. Karamellkungar, godispalats och godisberg. Kan verkligen alla dessa godisbutiker vara lönsamma? Borde inte någon folkhälsoperson komma och vifta med fingret och stänga igen alla dessa syndens nästen? Skona oss från sockerfrestelsen. Jag är svag. Ge mig styrka att stå emot.
Den svenska synden
Tur att du har emigrerat till ett land med färre godisbutiker. Tänk på oss andra sockersyndare som drabbas av frestelser varje dag...
Ja men vad man saknar godisland , karamellkungar och godispalats när man bor i utlandet. Här i Spanien tar man inte betalt hektovis utan styckvis för lösgodis. Åh mest av allt saknar jag saltlakrits. Men men bara nio dagar tills mina föräldrar kommer med saltlakrits.
M: Frankrike kanske saknar godisland, men frestelser finns det gott om ändå:)
Therese: Jag vet jag kan också sakna det (svenskt godis alltså, inte saltlakrits det är blä) men jag har ingen behärskning, föräter mig alltid och kommer på att godis är godast när jag inte äter det.
Gräset är alltid grönare på andra sidan och tanken på svenskt godis är godare än verkligheten. (Försöker intala mig detta mest för att jag mår illa efter min godisorgie till frukost... Ingen behärskning som sagt. Men när man fyller år får man kanske käka choklad klockan åtta?)
Grattis! Klart man får käka godis 8 på morgonen när man fyller år.
Jag känner igen det där med att sakna behärskning när det gäller godis....;)