Ersättning

Vi var på Stade de France i december och såg en show om Jules Verne och vulkaner. Problemet var bara att showen var obefintlig och att publiken buade så högt så att även om berättaren haft något att säga hade det varit svårt att höra. Eftersom flera tv-kanaler var inblandade som sponsorer fick man på tv bara se förarbeten till showen, hur nyskapande och genomarbetat det var. Inslag från själva genomförandet och publikens visslande och buande försökte man dölja. Däremot var debatten rätt frisk på olika forum och liknande. Folk som åkt långt och betalat dyra pengar för att få se en show som marknadsförts som det mest storslagna som någonsin skådats på Stade de France men som sedan visade sig bestå av några ljuseffekter på ett lakan kände sig lurade.

Vi hade i och för sig inte betalat våra biljetter och inte heller åkt särskilt långt. Men det kändes ändå lite snopet att det aldrig tog fart.

Stade de France blev antagligen attackerat av klagobrev och samtal efter de fyra föreställningar som runt 80 000 personer bevistade. Därför var de illa tvungna att lägga upp på sin hemsida en adress dit man kunde skriva för att klaga och för att bli ersatt. Självklart skrev inte Stade de France att adressen var till för att klaga, det är inte bra marknadsföring. Istället stod något i stil med: "Bevistade du showen Un voyage au centre de la terre? Har du några åsikter som du vill att vi ska ta del av? Skicka dina kommentarer till följande adress, endast brev med kopior på biljett besvaras."

Ett fint sätt att låta bli att skriva "vi vet att Un voyage au centre de la terre var skit. Skicka en kopia på era biljetter så ska vi ersätta er".

Vi har skickat våra biljetter. Som ersättning blev vi erbjudna följande alternativ:
- Fotboll Frankrike - Slovakien
- Rugby Frankrike - Italien
- Rally på is, Trophée Andros
- Friidrott Golden League

Jag har redan sett en fotbollsmatch på Stade de France. En oavgjord vänskapsmatch mellan Frankrike och Sverige förra året. Rugby och rally tycker jag inte är så kul. Men friidrott gillar jag. Fast då får man vänta ända till i juli. Men det kan det ju vara värt. Sist jag var på friidrott var på DN-galan med pappa en gång för rätt många år sedan. Vi satt vid trestegsgropen där en okänd ung svensk satte personligt rekord i varje hopp. Han hette Christian Olsson och skulle komma att hoppa mycket längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback